Gallium
| Gallium galiyum· | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pabaosan | /ˈɡæliəm/ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cingakan | pelung pérak | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bobot atom standar Ar, std(Ga) | 69.723(1)[1] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gallium ring tabél périodik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Wilangan atom (Z) | 31 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Watek | golongan 13 (golongan boron) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Période | période 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Blok | blok-p | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Konpigurasi éléktron | [Ar] 3d10 4s2 4p1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Éléktron per kulit | 2, 8, 18, 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén pisik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pase ring STP | padet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Titik lebur | 302.9146 K (29.7646 °C, 85.5763 °F) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Titik didih | 2673 K (2400 °C, 4352 °F)[2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapadetan (nampek s.r.) | 5.91 g/cm3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ri kala éncéh (ring t.l.) | 6.095 g/cm3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Panes fusi | 5.59 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Panes panguapan | 256 kJ/mol[2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapasitas panes molar | 25.86 J/(mol·K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekanan uap
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén atom | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Paindikan oksidasi | −5, −4, −3,[3] −2, −1, 0, +1, +2, +3[4] (oksida ampotér) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kaéléktronégatipan | skala Pauling: 1.81 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Wasa ionisasi |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jeriji atom | émpiris: 135 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jeriji kovalén | 122±3 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jeriji Van der Waals | 187 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cecirén liyanan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rupa alami | primordial | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Struktur kristal | ortorombus | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kagelisan swara pales tipis | 2740 m/s (ring 20 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ékspansi térmal | 18 µm/(m⋅K) (ring 25 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Konduktivitas térmal | 40.6 W/(m⋅K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Resistivitas listrik | 270 nΩ⋅m (ring 20 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| bacakan magnétik | diamagnétik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Karentanan magnétik molar | −21.6×10−6 cm3/mol (ring 290 K)[5] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Modulus Young | 9.8 GPa | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rasio Poisson | 0.47 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kakatosan Mohs | 1.5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kakatosan Brinell | 56.8–68.7 MPa | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Nomor CAS | 7440-55-3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lelintihan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pangaranan | mawit Gallia (Latin antuk: Prancis), umah genah pacundukan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pancawangan | Dmitri Mendeleev (1871) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Panemuan miwah isolasi kapertama | Lecoq de Boisbaudran (1875) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Isotop utama gallium | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gallium silih tunggil datu kimia antuk simbol Ga miwah wilangan atom 31. Datu gallium punika logam sané kalis miwah mawarna kapérakan ring suhu miwah tekanan standar; Manawi ring rupa éncéh nyané manados putih masawang pérak. Pinaka kaakéhan wasa kaicain, galium prasida lung konkoidali. Punika magenah ring seka 13 saking tabél périodik, miwah punika cecirén ipun sekadi logam liyanan saking waték punika, aluminium, indium, miwah thallium.
Pustaka
- ↑ Méija, Juris; et al. (2016). "Atomic weights of the elements 2013 (IUPAC Technical Report)". Pure and Applied Chemistry. 88 (3): 265–91. doi:10.1515/pac-2015-0305.
- ↑ 2,0 2,1 Zhang Y; Evans JRG; Zhang S (2011). "Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks". J. Chem. Eng. Data. 56 (2): 328–337. doi:10.1021/je1011086.
- ↑ Ga(−3) has been observed in LaGa, see Dürr, Ines; Bauer, Britta; Röhr, Caroline (2011). "Lanthan-Triel/Tetrel-ide La(Al,Ga)x(Si,Ge)1-x. Experimentelle und theoretische Studien zur Stabilität intermetallischer 1:1-Phasen" (PDF). Z. Naturforsch. (ring Jerman). 66b: 1107–1121.
- ↑ Hofmann, Patrick (1997). Colture. Ein Programm zur interaktiven Visualisierung von Festkörperstrukturen sowie Synthese, Struktur und Eigenschaften von binären und ternären Alkali- und Erdalkalimetallgalliden (PDF) (Thesis) (ring Jerman). PhD Thesis, ETH Zurich. p. 72. doi:10.3929/ethz-a-001859893. hdl:20.500.11850/143357. ISBN 978-3728125972.
- ↑ Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pp. E110. ISBN 0-8493-0464-4.
Content Disclaimer
Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.
- The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
- There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
- It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
- Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
- Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.
Index:
pl ar de en es fr it arz nl ja pt ceb sv uk vi war zh ru af ast az bg zh-min-nan bn be ca cs cy da et el eo eu fa gl ko hi hr id he ka la lv lt hu mk ms min no nn ce uz kk ro simple sk sl sr sh fi ta tt th tg azb tr ur zh-yue hy my ace als am an hyw ban bjn map-bms ba be-tarask bcl bpy bar bs br cv nv eml hif fo fy ga gd gu hak ha hsb io ig ilo ia ie os is jv kn ht ku ckb ky mrj lb lij li lmo mai mg ml zh-classical mr xmf mzn cdo mn nap new ne frr oc mhr or as pa pnb ps pms nds crh qu sa sah sco sq scn si sd szl su sw tl shn te bug vec vo wa wuu yi yo diq bat-smg zu lad kbd ang smn ab roa-rup frp arc gn av ay bh bi bo bxr cbk-zam co za dag ary se pdc dv dsb myv ext fur gv gag inh ki glk gan guw xal haw rw kbp pam csb kw km kv koi kg gom ks gcr lo lbe ltg lez nia ln jbo lg mt mi tw mwl mdf mnw nqo fj nah na nds-nl nrm nov om pi pag pap pfl pcd krc kaa ksh rm rue sm sat sc trv stq nso sn cu so srn kab roa-tara tet tpi to chr tum tk tyv udm ug vep fiu-vro vls wo xh zea ty ak bm ch ny ee ff got iu ik kl mad cr pih ami pwn pnt dz rmy rn sg st tn ss ti din chy ts kcg ve











