Aleutiera
| Aleutiera | |
|---|---|
| Datu orokorrak | |
| Hiztunak | 200 (2010) 155 (2007) Errusia: 0 |
| UNESCO sailkapena | 5: arrisku kritikoan |
| Hizkuntza sailkapena | |
| giza hizkuntza eskimo-aleut hizkuntzak Aleut (en) | |
| Informazio filologikoa | |
| Hizkuntza-tipologia | hizkuntza eranskaria eta hizkuntza polisintetikoa |
| Alfabetoa | latindar alfabetoa |
| Hizkuntza kodeak | |
| ISO 639-2 | ale |
| ISO 639-3 | ale |
| Ethnologue | ale |
| Glottolog | aleu1260 eta wail1242 |
| Linguasphere | 60-AA |
| UNESCO | 163 |
| IETF | ale |
| Endangered Languages Project | 671 |
Aleutiera[1] (aleutieraz: unangam tunuu[2]) eskimo-aleut familiako hizkuntza da. Aleutiarretan, Pribilof eta Komandante uharteetan bizi den herri aleuten hizkuntza da. 1995ean 305 aleutiar hiztun zeuden baina egun 100-150 besterik ez dago.[3]
Dialektologia
Aleutiera hizkuntza eskimalekin (yupikera eta inuitera) batera baino ez dago eskimo-aleut taldean. Ekialdeko Aleutiera eta Atkan bi dialekto talde nagusiak dira. Ekialdeko taldearen barruan Unalaska, Belkofski, Akutan, Pribilof uharteetakoa, Kashega eta Nikolski dialektoak daude. Atkan taldearen barruan, Attu, Bering uhartea eta Copper (edo Mednyy) uharteko dialektoak daude.
Gramatika
Aleutiera, eskimo-aleut talde linguistikoarekin batera, morfologia opako eta nahasia du. Lehenago uste izan zen hizkuntza ergatiboa zela,[4] baina Alaskako Unibertsitatean egindako ikerketa batek frogatu du, bere eskimo-aleut ahaideekin harremana duen arren, aleutierak arbaso komunaren talde linguistikoaren ergatibitatea hautsi duela. Aleutieraren estilo polisintetikoak, aldiz, tokiko hizkuntza artiko eta siberiarren eragina erakusten du.[5]
Erreferentziak
- ↑ Euskalterm: [Hiztegi terminologikoa] [2002]
- ↑ (Ingelesez) Bergsland, Knut. (1994). Aleut Dictionary = Unangam Tunudgusii: an unabridged lexicon of the Aleutian, Pribilof, and Commander Islands Aleut language. Alaska Native Language Center, University of Alaska ISBN 978-1-55500-047-9..
- ↑ (Ingelesez) Alaska Native Languages: Population and Speaker Statistics. Alaska Native Language Center, University of Alaska Fairbanks.
- ↑ Bergsland, Knut. (1997). Aleut Grammar = Unangam Tunuganaan Achixaasix. Fairbanks, AK: Alaska Native Language Center, University of Alaska ISBN 1-55500-064-9..
- ↑ Berge, Anna. (2006). Niiĝuĝis Mataliin Tunuxtazangis: How the Atkans Talk (A Conversational Grammar). Fairbanks, AK: Alaska Native Language Center, University of Alaska ISBN 6-416-22491-11..
Kanpo estekak
| Artikulu hau hizkuntzei buruzko zirriborroa da. Wikipedia lagun dezakezu edukia osatuz. |
Content Disclaimer
Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.
- The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
- There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
- It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
- Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
- Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.









