6 februari – Den nyvalda tyska nationalförsamlingen inleder sitt arbete med att lagstifta om ett nytt styrelseskick för Tyska riket. Mötet hålls i Weimar på grund av oroligheter i Berlin.
12 februari – Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på officiellt statsbesök i Sverige. Han välkomnas inte av arbetarrörelsen[3] då generalen på Stockholms gator möter cirka 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
3 mars – Marsoroligheterna i Berlin inleds med en generalstrejk. Försvarsministern och överbefälhavaren Gustav Noske svarar med att utlysa belägringstillstånd och omkring 1 200 personer dödas i de följande dagarnas oroligheter.
21 juni – Det amerikanska luftskeppet Wingfoot Air Express fattar eld i Chicagos innerstad. Två passagerare, en besättningsman och 10 på marken dödas. Två personer lyckas dock rädda sig med fallskärm.[13]
27 juli – Raskravaller i Chicago när en svart pojke drunknar efter att ha utsatts för stenkastning av vita män. Under några dagar dödas 38 människor och över 500 skadas.[15]
29 september – Sveriges riksdag antar lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin.[9] Högern och bondepartierna röstar emot.[6] Arbetsveckan blir 48 timmar.
2 oktober – USA:s president Woodrow Wilson drabbas av ett slaganfall. Wilson blir delvis förlamad, sängbunden och isolerad i flera veckor och återhämtar sig aldrig helt. Frun Edith assisterar honom i den dagliga ämbetsutövningen under sjukdomen, då vicepresident Marshall aldrig formellt övertar presidentämbetet.
8 oktober – Det stora tyska luftskeppet Bodensee, med 55 passagerare flyger Berlin–Stockholm på sju timmar[9] och landar på Gärdet. Detta är det första luftskeppet i Sverige.
