|
Allan Degerman
Allan Degerman, född 1 mars 1901 i Slite, Othems församling, Gotlands län, död 8 mars 1980 i Uppsala, var en svensk folkhögskolepedagog, rektor och författare. BiografiDegerman var son till grosshandlaren Frans Degerman (1860–1926) och Hilda Löfvenberg [3] samt bror till köpmannen Yngve Degerman (född 1910), direktören Erik Degerman (1900–1952) och Harald Degerman (1906–1909).[4][5] Han avlade studentexamen i Visby 1920 och fil. kand. i Uppsala 1923. Degerman var rektor vid Viskadalens folkhögskola 1926–1933, Nordiska folkhögskolan i Genève 1931,[6] och var lärare vid folkhögskolan i Molkom 1933–1937, Mora 1943, rektor vid Åsa folkhögskola 1945–1966 samt folkhögskoleinspektör 1952–1956.[3] Degerman blev fil. hedersdoktor vid Linköpings universitet 1975.[7] Degermans främsta pedagogiska insatser var införandet av studium av internationella frågor vid folkhögskolorna och han gav ut läroböcker i allmän historia. Han var även engagerad i fredsrörelsen och förde Unescos och den moderna fredsrörelsens talan. Degerman var huvudredaktör för jubileumsverket Svensk folkhögskola 100 år (1968),[8] där han i del två skrev folkhögskolans idéhistoria.[9][7] Degerman översatte den danske rättsteoretikern Alf Ross' bok Varför demokrati? från 1946 till svenska 1948 (Tidens förlag). Den har senare återutgivits i nya upplagor. Den senaste kom 2003 med en efterskrift av Karl-Göran Algotsson (Santérus förlag).[10] Degerman gifte sig 1926 med sjuksköterskan Anna Falck (1898–1990), dotter till direktör Knut Falck och Augusta Ruhnberg.[3] Makarna Degerman är begravda på Östra kyrkogården i Visby.[11] Referenser
Externa länkar
|
|||||||||||||||||