|
FastighetsregistretFastighetsregistret (äldre benämning stadsregistret och jordregistret) är svenska statens förteckning av fastigheterna med uppgifter om lagfarter och annan fastighetsinformation grundad på författningsbestämmelser. Av bestämmelserna framgår bland annat hur fastighetsregistret ska föras, för vilka ändamål personuppgifter får användas och vilka uppgifter registret ska innehålla. Registret förvaltas och utvecklas av Lantmäteriet medan uppdatering av informationen i registret sker från lantmäterimyndigheter, inskrivningsmyndigheten, skatteverket och kommuner. HistoriaJordregistret var en förteckning över fast egendom i Sverige. Jordregistret inrättades genom en kunglig förordning av 13 juni 1908 för att ersatta den äldre jordeboken för fastigheter på landsbygden, medan städer och stadsliknande samhällen omfattades av stadsregistret.[1] Uppläggandet av jordregistret färdigställdes 1931.[2] Som tillsynsmyndighet för jordregistret utsågs Lantmäteristyrelsen.[1] Fastighetsregistret i städerna (stadsregistret) kom efter lagen om fastighetsbildning i stad 12 maj 1917. Fastighetsregistret i städerna kom att utgöras av en tomtbok för tomterna och en stadsägobok för stadsägorna. I städerna organiserades enheterna utifrån kvarter eller ägor i stället för jordeboksenheter. Städerna hade även möjlighet att hålla med en egen registersakförare och fastighetsregistret därmed skötas oberoende av Lantmäteriet, även om de flesta städer hade överlantmätaren som registersakförare. Förutom städer kunde även municipalsamhällen och köpingar efter beslut av Regeringsrätten föra fastighetsregister såsom för stad.[3] Jordregistret och fastighetsregistret överfördes till ett gemensamt IT-baserat register i perioden från 1968 till 1995. [4] Från 1 januari 1972 överfördes ansvaret för registerföringen av stadsregistren till Länsstyrelsen. Numera ansvarar Lantmäteriet i samarbete med Inskrivningsmyndigheten, Skatteverket och kommunerna för fastighetsregistret. Fastighetsregistrets fem delarRegistret är uppbyggt av fem delar, en allmän del, en inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel och en taxeringsuppgiftsdel.[5]
InformationsgrupperInformationen i fastighetsregistret är indelad i olika informationsgrupper: 1. Gällande fastighetsbeteckning 2. Övriga anmärkningar 3. Församling, socken 4. Tidigare beteckning 5. Ursprung 6. Avregistrering 7. Adress 8. Areal 9. Läge, karta 11. Fristående fiske 12. Andel i samfällighet eller gemensamhetsanläggning 13. Skattetal (för fastigheter) eller ändamål (för samfälligheter och gemensamhetsanläggningar) 14. Delägande fastigheter (för samfälligheter) 15. Åtgärder, fastighetsrättliga och tekniska 16. Avskild mark 17. Rättigheter 18. Planer, bestämmelser och fornlämningar 19. Taxeringsuppgifter, typkod 20. Taxerad ägare 21. Lagfart 22. Inskriven tomträttsupplåtelse 23. Inskrivet tomträttsinnehav 24. Inteckningar och inskrivna avtalsrättigheter 25. Anteckningar 26. Äldre förhållanden 27. Ajourförande myndighet 80. Förvaltande förening (för samfälligheter och gemensamhetsanläggningar) Informationsgrupp 1–20 hör till fastighetsregistrets allmänna del och ajourförs av Lantmäteriets division Fastighetsbildning. Informationsgrupp 21–26 hör till inskrivningsdelen och ajourförs av Lantmäteriets division Fastighetsinskrivning. Om en fastighet berörs av en pågående lantmäteriförrättning finns en notering om detta. Avtalsservitut som belastar en fastighet nämns under både informationsgrupp 17 och 24, eftersom grupperna ajourförs av olika divisioner. Se ävenNoter
LitteraturExterna länkar |
