Filadelfiska Societén
Reenstiernska palatset ("Mommas hus").
Bildad	1734
Grundare	Carl Michael von Strokirch
Typ	Kristen församling
Säte	Stockholm
Officiella språk	Svenska

Filadelfiska Societén var Sveriges första friförsamling och startades i Stockholm 1734 av adelsmannen och radikalpietisten Carl Michael von Strokirch.

Dess tiotal medlemmar bodde alla tillsammans, med gemensam ekonomi, i det s.k Mommas hus (Reenstiernska palatset) på Wollmar Yxkullsgatan på Söder.^[1] Församlingen hade djärvheten att starta mitt under det att rättegången mot Gråkoltarna, en liknande grupp, pågick. Till motto hade man Psaltarens psalm 133 (i Karl XII:s Bibel):

och som förebild de första kristna i Jerusalem, som de skildras i Apostlagärningarna.

Församlingen tillämpade inga ceremonier, utan var och en hade frihet att tala, bedja eller läsa ur Guds ord, när helst "Anden föll på". Profetians gåva var i verksamhet.

1735 blev Sven Rosén, tidigare medlem i Gråkoltarna, församlingens ledare, vilket medförde att den blev centralpunkten för hela den radikalpietistiska väckelsen i Sverige. Från församlingen utgick nu en omfattande korrespondens med pietisterna i landet. Skarans medlemsantal ökades till femton fasta boende, medan besökare och med församlingen sympatiserande kan antas ha varit många fler.

Redan 1736 inleddes dock en ny rättegång i Stockholm, nu mot denna Filadelfiska Societé. Församlingen hade under året haft en blomstrande verksamhet. Orsaken till rättegången var dels att man låtit trycka och sprida förbjuden pietistisk litteratur, dels att man överträdde konventikelplakatets förordning (som sade att bara familjemedlemmar fick fira gudstjänst tillsammans i hemmen).

Rättegången blev utdragen och pågick i fem år, och kunde inte leda till annat än att församlingen upplöstes. Två av dess medlemmar dömdes till långvariga fängelsestraff, varav en skomakare vid namn Simon Öman fick sitta fängslad i 22 år. För Sven Roséns del blev straffet landsförvisning, verkställd 1741. Strokirch, som ofta befann sig på resa ute i landet, hade undgått rättegången.

Trots att denna första friförsamling snabbt upplöstes, fick den flera efterföljare, bl. a. det s.k Skevikska samfundet (Skevikarna, eller Främlingarna som de kallade sig själva), som 1746 på gården Skevik på Värmdö bildade en liknande sammanslutning med egendomsgemenskap, vadmalsklädsel, etc. 1745 växte det också fram en radikalpietistisk husförsamlingsgemenskap i grannskapet till Danvikens hospital i Nacka. Allt som allt tror man att det vid denna tid fanns omkring 700 radikalpietister i Stockholm.

Mommas hus finns kvar idag och har en fin minnesplakett på framsidan. Plaketten säger dock inget om att "Filadelfiska Societén" en gång hyrde första våningen där.

• Peter Momma
• Pietism
• Radikalpietism

• Pietism i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
• Nathan Odenvik, "Carl Michael von Strokirch och Sveriges första friförsamling", 1938.
• Emanuel Linderholm, "Sven Rosén och hans insats i frihetstidens radikala pietism", 1911.
• Nathan Odenvik, "Radikalpietisterna Leopold och Stendahl", 1950.

v • r Pietism och radikalpietism Förgrundsgestalter och församlingar Tyskland Philipp Jacob Spener • Johann Arndt • August Hermann Francke • Johan Jakob Rambach • Gottfried Arnold • Jean de Labadie • Johann Konrad Dippel Sverige Sven Rosén • Carl Michael von Strokirch • Thomas Leopold • Lars Ulstadius • Erik Tolstadius • Peter Schaefer • Peter Spaak • Johan Stendahl • Erik Molin • Erik Jansson Finland Johannes Wegelius • Abraham Achrenius • Lars Lefrén • Lars Stenbäck • Julius Bergh • Johan Bergh • Nils Malmberg • Jonas Lagus • Carl Gustaf von Essen • Fredrik Hedberg • Anders Ingman • Alfred Kihlman • Henrik Renqvist Församlingar Gråkoltarna • Filadelfiska Societén • Skevikarna • Erik-jansarna