Folketingsvalet i Danmark 2007

Folketingsvalet i Danmark 2007

← 2005 13 november 2007 2011 →
Danmarks folketings 179 platser
Statsminister före valet Anders Fogh Rasmussen Venstre Statsminister efter valet Anders Fogh Rasmussen Venstre

Folketingsvalet i Danmark 2007 var Danmarks 66:e val till Folketinget och genomfördes den 13 november 2007.^[1][2] Valet utlystes den 24 oktober av den danska statsministern Anders Fogh Rasmussen ^[3]. I valet ställde 808 kandidater upp för nio olika politiska partier samt 12 oberoende kandidater.

För närvarande finns 12 partier representerade i Folketinget, av vilka två vardera är valda på Grönland respektive på Färöarna. Två av ledamöeterna tillhör numera inget politiskt parti, utan sitter kvar som oberoende folkvalda.

	Parti	Partibokstav	Partiledare	Röster	Andel av rösterna	Mandat	Förändring jämfört med 2005
	Fólkaflokkurin	A	Jørgen Niclasen	4 726	20,5 %	0	-3,6 %
	Sambandsflokkurin	B	Kaj Leo Johannesen	5 413	23,5 %	1	+2,1 %
	Javnaðarflokkurin	C	Jóannes Eidesgaard	4 702	20,4 %	0	-1,8 %
	Sjálvstýrisflokkurin	D	Kári P. Højgaard	797	3,5 %	0	+1,1 %
	Tjóðveldi	E	Høgni Hoydal	5 949	25,4 %	1
	Miðflokkurin	H	Álvur Kirke	1 577	6,8 %	0	+3,5 %
	Röstberättigade
	Avgivna röster
	Valdeltagande

	Parti	Partiledare	Röster	Andel av rösterna	Mandat	Förändring jämfört med 2005
	Siumut	Hans Enoksen	6.658		1
	Inuit Ataqatigiit	Josef Motzfeldt	7.107		1
	Atassut	Finn Karlsen	3.436		0
	Demokraatit	Per Berthelsen	4.004		0
	Röstberättigade
	Avgivna röster
	Valdeltagande

Socialistisk Folkeparti blev valets stora vinnare och mer än fördubblade sina mandat (från 11 till 23). Dansk Folkeparti ökade med ett mandat till 25. Danmarks nya parti som ställde upp för första gången, Ny Alliance, fick 5 mandat. Den stora förloraren blev Det Radikale Venstre, som nästan halverade sina mandat (från 17 till 9). Det ena regeringspartiet Venstre förlorade 6 mandat och fick 46 mandat. Socialdemokraterne förlorade 2 mandat och fick 45 mandat, det sämsta resultatet sedan 1906. Enhedslisten förlorade 2 mandat men klarade precis spärren och fick 4 mandat. Det Konservative Folkeparti fick oförändrat 18 mandat. Kristendemokraterne kom inte in.

De två grönlandska mandaten gick till Siumut och Inuit Ataqatigiit. På Färöarna återvann Tjóðveldi det ena mandatet, medan Sambandsflokkurin vann det andra ifrån Fólkaflokkurin.

Sammanlagt fick regeringspartierna Venstre och Det Konservative Folkeparti tillsammans med stödpartiet Dansk Folkeparti 89 mandat. Därtill kommer det färöiska Sambandspartiets mandat Edmund Joensen, som också stödjer regeringen. Detta ger dem 90 mandat vilket är precis vad som behövs för majoritet ^[5]. En förhandlingsrunda med drottningen är därför inte nödvändig för tillfället, och Anders Fogh Rasmussen bjöd istället in Dansk Folkeparti och Ny Alliance till förhandlingar ^[6].

Danmarks grundlag tillåter i princip drottning Margrethe att utnämna vem hon önskar till statsminister, så länge Folketinget inte uttalar ett misstroende mot vederbörande. I praktiken blir som regel en av partiledarna utsedd. I detta val har fokus hamnat på sittande statsministern Anders Fogh Rasmussen (Venstre) och oppositonens ledare Helle Thorning-Schmidt (Socialdemokraterne).

• Folketinget
• Folketingsvalet 2005

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

v • r Val och folkomröstningar i Danmark Folketingsval i Danmark 1849 • 1852 • 1853 (februari) • 1853 (maj) • 1854 • 1855 • 1856 • 1858 • 1861 • 1864 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1869 • 1872 • 1873 • 1876 • 1879 • 1881 (maj) • 1881 (juli) • 1884 • 1887 • 1890 • 1892 • 1895 • 1898 • 1901 • 1903 • 1906 • 1909 • 1910 • 1913 • 1915 • 1918 • 1920 (april) • 1920 (juli) • 1920 (september) • 1924 • 1926 • 1929 • 1932 • 1935 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1950 • 1953 (april) • 1953 (september) • 1957 • 1960 • 1964 • 1966 • 1968 • 1971 • 1973 • 1975 • 1977 • 1979 • 1981 • 1984 • 1987 • 1988 • 1990 • 1994 • 1998 • 2001 • 2005 • 2007 • 2011 • 2015 • 2019 • 2022 Landstingsvalen 1849 • 1853 • 1855 • 1859 • 1863 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1870 • 1874 • 1878 • 1882 • 1886 • 1890 • 1894 • 1898 • 1902 • 1906 • 1910 • 1914 • 1915 • 1918 • 1920 (augusti) • 1920 (oktober) • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1951 • 1953 Europaparlamentsval 1979 • 1984 • 1989 • 1994 • 1999 • 2004 • 2009 • 2014 • 2019 Lokalval 2005 • 2009 • 2013 • 2017 Andra val Valet till konstituerande församlingen 1848 • Riksrådfolketingsvalet 1864 • 1865 Folkomröstningar Danska Västindien 1916 • 1920 • Grundlagen 1939 • Grundlagen och rösträttsåldern 1953 • Rösträttsåldern 1961 • Rösträttsåldern 1963 • Rösträttsåldern 1969 • Rösträttsåldern 1971 • EG-medlemskap 1972 • Rösträttsåldern 1978 • Europeiska enhetsakten 1986 • Maastrichtfördraget 1992 • Edinburghavtalet 1993 • Amsterdamfördraget 1998 • Euro 2000 • Tronföljden 2009 • Europeiska patentdomstolen 2014 • Rättsundantaget 2015 • Försvarsundantaget 2022 • Se även: Färöarna • Grönland