Fotö

	Fotö
	Tätort
	Den skyddade hamnen på Fotös sydsida
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Öckerö kommun
Distrikt	Öckerö distrikt
Koordinater	57°40′13″N 11°39′26″Ö / 57.67028°N 11.65722°Ö
Area	44 hektar (2023)
Folkmängd	614 (2023)
Befolkningstäthet	14 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T4348
Beb.områdeskod	1407TB102 (1960–)
Geonames	2713875
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Fotö
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Fotö är en ö och tätort i Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård.

På ön växer idegranen, lokalt benämnd barlind. På östra sidan av Fotö finns en badplats, och sydsidan hyser en skyddad hamn. Från öns högre delar kan Vinga ses vid klar väderlek.

Fotöbron går från Fotö via Söö till Hönö, i bakgrunden

Befolkningsutveckling

Den tidigast kända, permanenta bosättningen på Foto härrör sig från 1600-talet. En Lars Pedersson (1635-1695) var då gift med en kvinna som hette Berta. De hade fyra barn. Troligen fanns boplatsen i närheten av den nuvarande "gamla hamnen."

År 1880 uppgick befolkningen till 98 invånare, år 1900 till 166, år 1920 till 221 och år 1940 till 243. Bostadsbyggandet växte från den gamla hamnen mot nordost, främst marken i dalgångarna. Så var det fram till början av 1960-talet. Genom att en väg anlades till bryggan vid Annasten - mitt emot Hönö Klova - utvecklades byggandet kraftigt. Den nya fiskehamnen på Söö-holmen samt färjeförbindelsen, kom också till på 1960-talet. Samtidigt drogs det en väg över berget, vilket skapade en helt ny bostadsbebyggelse. På 1980-talet expanderade bebyggelsen till området söder om Söö-sundet.^[4]

Befolkningsutvecklingen i Fotö 1960–2020^[5]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	368
1965	374
1970	380
1975	411
1980	450
1990	494	35
1995	504	35
2000	529	35
2005	618	35
2010	620	35
2015	630	43
2020	621	43

Kommunikationer

Fotö har broförbindelse till Hönö genom Fotöbron, som invigdes 1993.^[6] Även bussar går från Fotö till färjeläget vid Hönö Pinan, som i sin tur är förbundet med Hisingen genom en tätt trafikerad bilfärjeled.

Sevärdheter

Ödekyrkogården på ön Klätten är en begravningsplats från 1500-talet. På platsen begravdes sjömän, som förts iland för att gravsättas. Klätten låg längs en av Nordeuropas viktigaste handelsleder och Klätthamnen var en ankarplats för avtagsleden in mot Göteborg.^[7]

På Söö norr om Fotö finns flera tomtningar från tidig medeltid eller högmedeltid, vilka användes av fiskare under många generationer. Genomförda arkeologiska undersökningar gav ganska få fynd, men bland fynden fanns flinta, brända däggdjursben, järnfragment och ett knivblad av järn.^[8]

Fotös gamla hamn är en veckar plats för turister att promenera kring och i Fotös nya hamn kan man spana på öns fiskeflotta.

Fotö i TV

Under sommaren 2010 spelade SVT in sin 12 avsnitt långa serie Svaleskär på ön.

Se även

Öckerö socken

Noter

^ [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Fotö förr och nu, 2:a reviderade upplagan, Olle Nystedt, Fotö 1993, s. 7, 11
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 september 2015. https://web.archive.org/web/20150930174837/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fe/1402409961369/fran_datid_till_nutid.pdf. Läst 21 december 2017.
^ ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 26. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305014813/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018.
^ ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 27. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305014813/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018.

Vidare läsning

Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 7, Fotö : öns historia. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1983. Libris 496526
Nystedt, Olle (1994). Fotö förr och nu (2. rev. uppl.). Fotö: Olle Nystedt. Libris 8843645

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Fotö.

[022a71422de46252bdc4a419d39f9938c0dfb398-1] [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4487b6f69334bc73691a9940b363c514a5584975-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] Fotö förr och nu, 2:a reviderade upplagan, Olle Nystedt, Fotö 1993, s. 7, 11

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-5] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[6] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 september 2015. https://web.archive.org/web/20150930174837/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fe/1402409961369/fran_datid_till_nutid.pdf. Läst 21 december 2017.

[7] ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 26. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305014813/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018.

[8] ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 27. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305014813/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]