Gudfadern del IIGudfadern del II (engelska: The Godfather Part II) är en amerikansk drama-thriller från 1974[8], i regi av Francis Ford Coppola med Al Pacino, Robert De Niro och Diane Keaton i huvudrollerna. Detta är andra delen i Coppolas trilogi om den fiktiva amerikansk-italienska maffiafamiljen Corleone, baserad på Mario Puzos bok Gudfadern och med manus av Puzo och Coppola. HandlingFilmen är såväl en föregångare (prequel) som en uppföljare till Gudfadern. Dessa båda historier berättas parallellt under filmens gång. Man får ta del av bakgrundshistorien om hur en ung Vito Andolini (Robert De Niro) år 1901 flyr till USA från orten Corleone i Palermo på Sicilien (efter vilken han får namnet Vito Corleone), där både hans far, mor och äldre bror blivit mördade på order av maffiabossen Don Francesco, även känd som "Ciccio". Sedan följer hans långa utveckling från anonym fattig immigrant i Hell's Kitchen till New Yorks gangsterkung, hur han gifter sig och får barnen Sonny, Fredo, Michael och Connie, samt hur han gradvis glider över i kriminalitet med sina nyfunna vänner Peter Clemenza (Richard S. Castellano) och Salvatore "Sal" Tessio (Abe Vigoda). Hans ställning befästs, när han personligen skjuter den lokale bossen Don Fanucci till döds. Vito Andolini, nu en vuxen man kallad "Don Vito Corleone", återvänder också till Sicilien och vedergäller sin familjs död genom att personligen knivmörda en åldrig Don Ciccio. Vitos partner, Tommasino, tar över rollen som maffiaboss i orten Corleone i Palermo senare, men förblir allierad med Vito och hans familj. Parallellt med denna "återblick" tar filmen också vid där den första filmen slutade i mitten av 1950-talet, vi följer Vitos yngste son Michael Corleone (Al Pacino) som nu styr familjen som ny gudfader. Michael har valt att flytta verksamheten till Nevada och har bl.a. intressen i Las Vegas. Trots Michaels ambition att legalisera familjens affärsverksamhet, förblir familjen Corleone en del av maffian, och ju högre upp i samhällets maktkretsar Michael rör sig, desto farligare blir hans fiender. Om filmenFilmen hade svensk premiär 28 juli 1975 på biograferna Look, Draken och Spegeln i Stockholm.[9] I USA hade filmen tre premiärdatum: 12 december (i New York), 18 december (i Los Angeles) och 20 december (allmän premiär i USA) året före.[10] Rollista (i urval)
UtmärkelserFilmen var den huvudvinnande filmen på 1975 års Oscarsgala, där den vann sex priser av elva möjliga nomineringar.
Se ävenKällorFotnoter
Externa länkar
|