Kända personer som är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård inkluderar: Elis Schröderheim.
Exteriör
Dagens kyrka skildrar två skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet i fråga om både stil och mått. Den tillkom 1866–1868 efter ritning av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander (1816–1881), med omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg (1818–1877).
Två gravkor vid västfasaden utgör rester av två 1755 påbörjade västtorn. Tornen färdigställdes aldrig utan inreddes 1792 som envånings gravkor.[2]
Kyrkans västfasad i december 2012, med de två gravkoren
Flygbild från juni 2011
Interiör
Altare: "Det gyldene altaret", en gåva av brukspatronenJohan Clason (1667–1747) utfört i trä av slottsbyggmästareGeorg Fröman, invigdes Alla helgons dag 1747. Altartavlan "Jesus på korset" är målad 1738 av konstnärenGeorg Engelhard Schröder. 1868 var där förslag om en ny altartavla "Christi Uppståndelse" målad 1866 och skänkt till dåvarande Ladugårdslands församling av konstnären Johan Joseph Malmberg (1836-1874). Där var delade meningar, så kyrkorådet beslutade att från 10 februari låta de två tavlorna vara exponerade bredvid varandra under 14 dagar så att ett slutgiltigt val kunde göras.[3]
1736-1737: I mars 1736 beslutade kyrkorådet att köpa in orgelverk från Maria Magdalena kyrka i Stockholm för 1200 daler kopparmynt. Orgeln hade 9 stämmor och en manual.[4] Den var troligtvis byggd 1634.[5] Orgelbyggaren Johan Niclas Cahman, Stockholm hade lovat att ta ner orgelverket från Maria Magdalena kyrka och sätta upp det i kyrkan. Han presenterade i maj samma år en tillbyggnad av ett pedalverk för kyrkoåret. Kontrakts om bygget skrevs i maj 1736 med orgelbyggaren Olof Hedlund, Stockholm. Orgeln blev färdig i början av augusti 1737 och inventerades 12 augusti av organisterna Ferdinand Zellbell den äldre och David Kellner. Församlingens organist Lars Kinström var även närvarande vid inventeringen. Fasaden var ritad av arkitektGöran Josuæ Adelcrantz och bildhuggaren Petter Norberg tillverkade fasade med sirater, ornament och två änglar med basuner i händerna. Hedlund reparerade orgeln i maj 1743.[4] Han bygger också till ett åttastämmigt pedalverk i fristående pedaltorn på ömse sidor om manualverket.
1868: Per Larsson Åkerman, Stockholm sätter upp en ny 24-stämmig orgel bakom Adelcrantz fasad. Dock borttas de fristående pedaltornen och även i övrigt görs en del förändringar. Fasadpiporna ersätts med stumma attrapper. Orgeln hade två manualer och pedal.[7][8]
1948: Ombyggnad och tillbyggnad av firma A. Magnusson Orgelbyggeri AB, Göteborg. Orgeln utökas till 67 eller 68 stämmor och orgeln får ett nytt elektriskt system. Fasaden görs bredare och man bygger till två tureller på sidorna.[7] Det mesta av 1908 års orgel bibehålls, men orgeln får nu helelektrisk traktur och registratur och nytt fristående spelbord.[källa behövs]
Grönlunds orgel
1969: Kontrakt om nybyggnad tecknas med Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Orgeln står färdig 1976 och är mekanisk. Under åren som följde har större och smärre förändringar vidtagits; 1995 installeras ett nytt datorstyrt kombinationssystem som medger programmering av 6 400 fria kombinationer. Carl Fredrik Adelcrantzfasad från 1762 har trots en del förändringar ändå i huvudsak bevarats.
Liksom många andra Stockholms kyrkor sägs även Hedvig Eleonora kyrka ha flera spöken, såväl inne i kyrkan som på kyrkogården. Genom kyrkan vandrar Ladugårdslandets vita fru som vid sin hand leder ett huvudlöst barn. Carl von Cardell har spökat sedan sin begravning 1821. Begravningen var omgärdad av underliga himlafenomen och andra mystiska händelser. På doktor Hallmans gravhäll inne i kyrkan samlas församlingens döda läkare och deras patienter till gästabud.[10]
^Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 208-209. Libris2413220
Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 126-127. Libris8377620. ISBN 91-7988-142-4