Heinrich Schliemann var son till den protestantiske prästen Ernst Schliemann och Luise Therese Sophie Schliemann. Då modern dog 1831 fick han växa upp hos sin farbror. Han studerade bland annat språk och litteratur vid Sorbonne i Paris1866-1870, men Heinrich Schliemann var huvudsakligen självlärd; han började ägna sig åt arkeologi vid 41 års ålder. Intresset för den grekiska historien hade dock väckts redan i barndomen. Han klarade hjälpligt tretton språk, däribland svenska.
Vid en utgrävning under 1870-talet i den turkiska byn Hisarlik upptäckte Heinrich Schliemann platsen där Troja varit belägen, och vid en utgrävning 1876 upptäckte han vad han ansåg var Agamemnons mask i Mykene. Han publicerade genast sina forskningsresultat och vann internationellt erkännande, varför även intresset för arkeologi snabbt tilltog. Ytterligare ett bidrag till den arkeologiska vetenskapen var att förstå värdet av keramiska fynd.
Senare års forskning har visat att Schliemann troligen förbättrat sina resultat från utgrävningarna. Arkeologin har sedan dess förbättrat sina metoder. Redan under samtiden blev han dock kritiserad, bl.a. för att ha förfalskat olika fynds datering, för att passa i det historiska sammanhanget.
Gift (1) 1852 med Jekaterina Petrowna Lyshina, (2) 1869 med den sjuttonåriga Sophia Engastromenos.
^Alfred Brückner, Schliemann, Heinrich, vol. 55, Allgemeine Deutsche Biographie band 55, 1910, s. 171–184, ”Dort in Neapel ist er am 26. December 1890 einer Gehirnentzündung erlegen.”.[källa från Wikidata]
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шлиман Генрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
_(cropped).jpg)
