Jacopo Foroni

Jacopo Foroni
Jacopo Foroni. Xylografi 1882.
Född	25 juli 1825[1][2] ​eller ​26 juli 1824[3] Valeggio sul Mincio[3][4], Italien
Död	8 september 1858[1][2][3] Stockholm[3]
Sysselsättning	Kompositör, dirigent[3]
Arbetsgivare	Kungliga Hovkapellet (1849–1858)[5]
Redigera Wikidata

Jacopo Foroni, född 26 juli 1824 i Valeggio sul Mincio, död 8 september 1858 i Stockholm, var en italiensk dirigent och tonsättare.

Foroni studerade i Milano för Alberto Mazzucato och Placido Mandanici. Som tonåring framträdde han som pianist och cembalist på offentliga konserter i Verona. Hans första opera, Margherita, uppfördes med framgång på Teatro Re i Milano i mars 1848, då fosterlandskärleken glödde även i de unga musikerna. Även Foroni, som varit officer i den österrikisk-ungerska armén, deltog i revolten under de så kallade Fem Dagarna i Milano, och på barrikaderna tonsatte han en upprorssång.

När Foroni hade flyttat till Stockholm för att leda orkestern i den romerske impressarion Vincenzo Gallis sällskap, entusiasmerade han svenskarna så mycket att han blev den högre societetens och adelns favorit och en flitig deltagare i hovbaler och kungliga jakter. Framgången uppmuntrade ledningen för Stockholmsoperan att ge den 24-årige Foroni uppdraget som ledare för det Kungliga hovkapellet och senare också scenmästare. Han förblev Stockholmsoperan trogen till 1858, då han avled i koleraepidemin som grasserade det året.

• Margherita (1848), uruppförd i Milano
• Cristina, regina di Svezia (1849), uruppförd i Stockholm; framförd av Vadstenaakademien 2007 under namnet Drottning Kristina.
• I Gladiatori (1851), uruppförd i Milano
• Advokaten Pathelin (1858), uruppförd i Stockholm

• Crusenstolpe, Magnus Jacob, nekrolog över Foroni i Svea folkkalender s. 161, 1859.
• Tajani, Angelo Jacopo Foroni, från barrikaderna till kungliga operan, 2 kronors förlag, 2007

• Jacopo Foroni i Levande musikarv