Kallebystenen

	Kallebystenen
	Runristning
	Fyndplats
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götaland
Kommun	Tanum
Socken	Tanum
Plats	Kalleby
Koordinater	58°42′59″N 11°20′00″Ö / 58.71640°N 11.33326°Ö
Nuvarande plats	Vid vägkanten mitt emot Tanums kyrka.
	Kulturmärkning
Runsten
- Referens nr.	Tanum 576:1
Tillkomsttid	U 160-375/400 (Imer 2007)
Signum	Bo KJ61 $U
	Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

Kallebystenen är en urnordisk runsten som är placerad vid Tanums kyrka i Tanumshede och Tanums socken i Bohuslän.

Stenen

Stenens material är granit och runinskriften är daterad till perioden 160-375/400 e.Kr.^[2] Stenen hittades i början av 1800-talet då den användes som spång över en bäck i Kalleby en dryg halvmil söder om Tanums kyrka. Dess ursprungliga plats är okänd.

Runinskriften är ristad med den äldre Futharkens 24-typiga runor och runornas baser som står vända mot stenens mitt läses nerifrån och upp. Den översatta inskriften lyder enligt nedan:

Inskriften

Translitterering av runraden:

þrawijan · haitinaz was^[3]

Normalisering till runsvenska:

Þrawijan haitinaz was.^[3]

Tolkning

Tolkningen av inskriften är mycket osäker, och många forskare har försökt med vitt skilda resultat. Theodor von Grienberger läste 1900 runorna Þrawingan haitinaʀ was, vilket han översatte till "Till Þrawinga var [denna sten/jag] dedikerad".^[4]. Énver Achmedovic Makaev översatte 1965 texten till "Þrawijas [monument] - [Jag/Han] var beordrad/kallad".^[5] Denna läsning har senare fått stöd av Elmer H. Antonsen och Thórhallur Eythórsson. 1966 översatte Wolfgang Krause och Herbert Jankuhn texten till "Han blev tillsagd att trängta [efter graven]".^[6] Samma läsning gör Jesse Robert Smith (1971) och John McKinnell (2004). Ottar Grønvik läste 1990 "Till Þrawija (=den längtande, Frej) var [han] hängiven".^[7]

Se även

Källor

^ Fornminnesregistret: Tanum 576:1
^ Samnordisk runtextdatabas, sökord: "Bo KJ61 $U"
^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Bo KJ61 $U, 2014
^ Grienberger, Theodor von, "Neue Beiträge zur Runenlehre" i Zeitschrift für deutsche Philologie, 32 (1900), s. 289-304.
^ Makaev, Énver Achmedovic, Jazyk drevnejsich runiceskich nadpisej. Lingvisticeskij i istoriko-filologiceskij analiz (Moskva 1965)
^ Krause, Wolfgang och Jankuhn, Herbert, Die Runeninschriften im älteren Futhark (Göttingen 1966)
^ Grønvik, Ottar, "Der Runenstein von Tanum - ein religionsgeschichtliches Denkmal aus urnordischer Zeit", Old Norse and Finnish Religions and Cultic Place-Names, (hg.) Ahlbäck, Tore. (Åbo, Stockholm 1990), s. 273-293.

[fmis1-1] Fornminnesregistret: Tanum 576:1

[KJ61-2] Samnordisk runtextdatabas, sökord: "Bo KJ61 $U"

[rtdb-3] [a b] Samnordisk runtextdatabas, Bo KJ61 $U, 2014

[4] Grienberger, Theodor von, "Neue Beiträge zur Runenlehre" i Zeitschrift für deutsche Philologie, 32 (1900), s. 289-304.

[5] Makaev, Énver Achmedovic, Jazyk drevnejsich runiceskich nadpisej. Lingvisticeskij i istoriko-filologiceskij analiz (Moskva 1965)

[6] Krause, Wolfgang och Jankuhn, Herbert, Die Runeninschriften im älteren Futhark (Göttingen 1966)

[7] Grønvik, Ottar, "Der Runenstein von Tanum - ein religionsgeschichtliches Denkmal aus urnordischer Zeit", Old Norse and Finnish Religions and Cultic Place-Names, (hg.) Ahlbäck, Tore. (Åbo, Stockholm 1990), s. 273-293.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]