KonsekvensneutralitetKonsekvensneutralitet, även konsekvensneutralitetsprincipen, innebär att nyhetsreportern efter bästa förmåga ska rapportera det som är sant och relevant utan hänsyn till vem eller vad som gynnas eller drabbas av nyheten. Reportern ska stå neutral i förhållande till nyhetens konsekvenser och inte driva en egen politisk agenda. EtymologiOrdet "konsekvensneutralitet" myntades av Erik Fichtelius när han var Ekochef i mitten av 1980-talet. I boken Vad är en nyhet? skrev han "Är nyheten sann och relevant, alltså viktig för publiken, så ska den publiceras oavsett om det är bra eller dåligt för en viss stat, politiker eller affärsverksamhet. Reportern ska inte ha som avsikt att uppnå en viss effekt eller politisk åtgärd med sin rapportering."[1] Begreppet finns mer utförligt i Fichtelius lärobok Nyhetsjournalistik - tio gyllene regler. Nyckelaspekter
Exempel på konsekvensneutralitetBofors-skandalenFichtelius använde konsekvensneutralitet som vägledning när han och hans team avslöjade korruption och mutor inom den svenska vapenindustrin. Rapporteringen orsakade stora konsekvenser för företagets rykte och Sveriges diplomatiska relationer, men fokus låg hela tiden på att förmedla fakta, inte på att påverka utfallet. Grisbuktsinvasionen (1961)Under Grisbuktsinvasionen stod amerikanska journalister inför ett moraliskt dilemma: att rapportera om USA:s förestående invasion av Kuba eller att undanhålla information för att skydda operationen. Trots press från myndigheter valde vissa journalister att publicera sanningen, vilket demonstrerar principen om att journalistikens lojalitet är till allmänheten, inte makthavare. Ibsens En folkefiendeHenrik Ibsens pjäs används av Fichtelius som en metafor för konsekvensneutralitet. I En folkefiende avslöjar Dr. Stockmann att stadens spa är förorenat, trots kraftigt motstånd från samhället. Hans beslut att sätta sanningen framför konsekvenserna speglar journalistens roll i att förmedla fakta oavsett om de är obekväma. Migration och flyktingpolitikFichtelius beskriver hur journalister ibland undviker vissa ämnen, såsom migration, av rädsla för att gynna extrema rörelser. Han argumenterar att denna självcensur skadar mediernas trovärdighet och bidrar till misstro. Konsekvensneutralitet innebär att rapportera hela bilden, även om det innebär att lyfta fram kontroversiella fakta. Utmaningar
Betydelsen av konsekvensneutralitetKonsekvensneutralitet är avgörande för att:
Relaterade begrepp
På engelskaPå engelska förekommer ett relaterat (men inte synonymt) uttryck – "Publish and be damned" – som Arthur Wellesley svarade efter att ha utpressats av John Joseph Stockdale, som erbjöd sig att avstå från att publicera memoarer av en av Wellesleys före detta älskarinnor, Harriette Wilson. Konsekvensneutralitet i svenska medierDe flesta[källa behövs] tidningar och andra medier i Sverige uppger själva att de tillämpar principen i sin redaktionella vardag.[2] Konsekvensneutraliteten omnämns inte uttryckligen i varken Pressens publicitetsregler eller Pressens yrkesregler. Den kan i vissa fall stå i konflikt med de två stycken i Pressens publicitetsregler som uppmanar till att "Respektera den personliga integriteten" och "Var försiktig med namn" (där den sistnämnda uttryckligen uppmanar att noga överväga konsekvenserna vid en namnpublicering). Två punkter i Pressens yrkesregler, "inte ge efter för påtryckningar från utomstående" och "utnyttja inte ställningen som journalist för egen eller andras vinning", berör konsekvensneutraliteten. ReferenserKällor
Noter
|