Intendenturavdelningen vid Arméförvaltningen (KAFI) ombildades den 1 juli 1954 till en självständig myndighet under namnet Arméintendenturförvaltningen. Efter nio års existens uppgick myndigheten den 1 juli 1963 i det nybildade Försvarets intendenturverk.[1][2] (Försvarets intendenturverk uppgick i sin tur den 1 juli 1968 i det nybildade Försvarets materielverk.)[3][4]
Myndigheten bestod 1954–1959 av sju enheter: Materielbyrån, Förplägnadsbyrån, Drivmedelsbyrån, Häst- och veterinärmaterielbyrån, Administrativa byrån, Chefsexpeditionen och Förrådskontrollkontoret. Chef för Häst- och veterinärmaterielbyrån var överfältveterinären. Chefen för Administrativa byrån benämndes krigsråd.[5] År 1959 ombenämndes Chefsexpeditionen till Centralbyrån, medan Häst- och veterinärmaterielbyrån inordnades som Hästsektionen i Centralbyrån. Även Förrådskontrollkontoret inordnades i Centralbyrån.[9] Åren 1959–1963 var enheterna sålunda endast fem: Centralbyrån, Materielbyrån, Förplägnadsbyrån, Drivmedelsbyrån och Administrativa byrån.[6]
Cheferna för byråerna var ledamöter av myndighetens styrelse.[5][6]
Myndighetens verksamhet reglerades av följande instruktioner:
Kungl. Maj:ts provisoriska instruktion för arméintendenturförvaltningen, Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret, serie A (TLA), 1954:44 (i kraft 1954-07-01–1959-06-30), med ändring i TLA 1957:53 (i kraft 1957-07-01).
Kungl. Maj:ts instruktion för arméintendenturförvaltningen, SFS 1959:9 (i kraft 1959-07-01–1963-06-30), med ändringar i SFS 1959:315 (i kraft 1959-07-01) och SFS 1961:473 (i kraft 1961-10-01).
I myndighetens instruktion av år 1954 föreskrevs: ”Arméintendenturförvaltningen utövar under Kungl. Maj:t i tekniskt och ekonomiskt avseende högsta ledningen av och uppsikten över intendenturförvaltningen vid armén.” Därtill ålades myndigheten:[10]
”
att föranstalta om de åtgärder, vilka erfordras för att armén skall vara försedd med för dess krigsberedskap ändamålsenlig och fullständig intendentur- och veterinärmateriel och övriga förnödenheter samt hästar och hundar;
att ombesörja, att arméns intendentur- och veterinärmateriel hålles i tidsenligt och brukbart skick, att arméns förplägnad samt fasta och flytande bränslen handhaves på tillfredsställande sätt ävensom övervaka att armén tillhörande och övriga arméintendenturförvaltningen underställda förråd äro i fullständigt och gott skick;
att fastställa ritningar och modeller till arméns intendentur- och veterinärmateriel, i den mån sådant icke ankommer på Kungl. Maj:t eller annan myndighet;
att förvalta de medel, som av Kungl. Maj:t ställas till ämbetsverkets förfogande, ävensom de medel i övrigt, som underställas ämbetsverkets tillsyn och förvaltning;
att, i vad angår arméintendenturförvaltningens ämbetsområde, utöva kontroll i fråga om handhavandet av förvaltningsärendena hos underlydande myndigheter ävensom tillse, att en ändamålsenlig hushållning med medel och materiel m. m. äger rum;
att verkställa utredningar och avgiva utlåtanden i ärenden, som av Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement remitteras till ämbetsverket;
att biträda överbefälhavaren med utarbetande av de förslag, som beröra verkets arbetsområde och som överbefälhavaren kan finna erforderligt avlåta till Kungl. Maj:t;
att till överbefälhavaren inkomma med de yttranden och utredningar, som han påkallar och ämbetsverket kan lämna; samt
att meddela chefen för försvarsstaben, försvarets övriga centrala förvaltningsmyndigheter ävensom försvarets förvaltningsdirektion de upplysningar, som dessa finna erforderliga med hänsyn till dem åvilande uppgifter och vilka beröra arméintendenturförvaltningens arbetsområde.
„
1959 års instruktion
I myndighetens instruktion av år 1959 föreskrevs: ”Arméintendenturförvaltningen utövar under Kungl. Maj:t i tekniskt och ekonomiskt avseende ledningen av och uppsikten över intendenturförvaltningen vid armén.” Därtill ålades myndigheten:[11]
”
att föranstalta om de åtgärder, vilka erfordras för att armén skall vara försedd med för dess krigsberedskap ändamålsenlig och fullständig intendentur- och veterinärmateriel, övriga för intendenturtjänsten erforderliga förnödenheter samt hästar och hundar;
att ombesörja att arméns intendentur- och veterinärmateriel jämte övriga för intendenturtjänsten erforderliga förnödenheter hållas i tidsenligt och brukbart skick samt, såvitt på ämbetsverket ankommer, övervaka att arméns förråd äro fullständiga och i gott skick;
att, i vad angår arméintendenturförvaltningens ämbetsområde, utöva kontroll över handhavandet av förvaltningsärenden hos underlydande myndigheter ävensom genom bland annat förrådskontroll tillse, att en ändamålsenlig hushållning med medel och materiel äger rum;
att fastställa ritningar till, modeller av och benämningar på arméns intendentur- och veterinärmateriel, i den mån sådant icke ankommer på Kungl. Maj:t eller annan myndighet; samt
att på sätt särskilt stadgas handlägga ärenden rörande arméns lägerkassor.
^Kungl. Maj:ts instruktion för försvarets materielverk, SFS 1968:387, s. 1088.
^ [abc] Kungl. Maj:ts provisoriska instruktion för arméintendenturförvaltningen, Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret, serie A (TLA) 1954:44, s. 165.
^ [abc] Kungl. Maj:ts instruktion för arméintendenturförvaltningen, SFS 1959:9, s. 62.
^Kungl. Maj:ts provisoriska instruktion för försvarets förvaltningsdirektion m. m., Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret, serie A (TLA), 1954:41, s. 122.
^Kungl. Maj:ts instruktion för försvarets förvaltningsdirektion, SFS 1959:546, s. 1388.
^ [ab] Sveriges statskalender för året 1959. Uppsala. 1959. sid. 99.
