Marmarasjön

Marmarasjön
Marmara Denizi

Satellitfoto över nordvästra Turkiet, med Marmarasjön i mitten.
Typ av ocean	Medelhav
Yta	11 350 km²
Längd	210 km
Bredd	75 km
Medeldjup	494 m
Maxdjup	1 370 m
Volym	3 378 km³
Flöden
Tillflöden	Simav, Biga, Nilüfer
Avrinningsområde	11 500 km²
Tillflödesländer	Turkiet
Utflöden	Bosporen, Dardanellerna
Övrigt
Öar	Marmaraön, Türkeli, Paşalimani, Kizil Adalar
Orter	Istanbul, Bursa, İzmit, Tekirdağ, Balıkesir, Çanakkale och Yalova
40°41′N 28°19′Ö / 40.683°N 28.317°Ö / 40.683; 28.317

Marmarasjön (uttal: /'marmara-/; turkiska: Marmara Denizi,^[1] historiskt namn: Propontis,^[1] med betydelsen 'före Svarta havet', egentligen 'före Evxinos pontos') är ett mindre medelhav i Turkiet, på gränsen mellan Europa och Asien. Sjön sammanhänger genom sundet Dardanellerna med Medelhavet och genom Bosporen med Svarta havet. Marmarasjön är flitigt trafikerad av fartyg och omges av flera storstadsregioner; störst är Istanbul-regionen i norr.

Geografiskt är Marmarasjön en förbindelselänk mellan Medelhavet (via Dardanellerna) och Svarta havet (via Bosporen). Det räknas dock ibland som närmare anknutet till Medelhavet.^[2]

Marmarasjön är 210^[3] kilometer lång och 75 kilometer bred. Arealen är 11 655 kvadratkilometer varav 182 kvadratkilometer utgörs av öar. Frånsett de båda vikarna İzmit och Gemlik i öst har det en oval form. Det största djupet, som är på 1 356 meter, finns något norr om sjöns mitt.^[1]

Marmarasjöns vatten är skiktat, och överst finns ett 15 meter tjockt ytlager av bräckt vatten från Svarta havet. Därinunder finns saltare medelhavsvatten som tillförts via Dardanellerna.^[3] Sjövattnets salthalt är i genomsnitt 22 promille; något mer än det bräckta vattnet i Svarta havet men bara två tredjedelar av Medelhavets salinitet. Liksom i Svarta havet är dock vattnet i Marmarasjön skiktat med 38 promille i bottenskiktet, vilket ligger nära salthalten i Medelhavet. Vatten från främst asiatiska tillflöden bidrar till att sänka salthalten.

Den norra anatoliska förkastningszonen som genomkorsar Marmarasjön har orsakat flera omfattande jordbävningar i modern tid.

Öarna i sjön kan indelas i tre grupper:

• Marmaraöarna i sydväst med Marmaraön, Türkeli, Paşalimani och halvön Erdek. Sitt namn har Marmarasjön efter den stora Marmaraön där marmor (på grekiska marmara) brutits i stor utsträckning (bland annat till byggandet av Konstantinopel, dagens Istanbul). På Erdek finns berget Kapi Daĝi (782 meter).
• Kizil Adalar (Prinsöarna) ligger i nordost, nära Istanbul. De omfattar nio öar varav de största är Büyükada, Burazada, Heybeliada, Kinaliada och Sedef Adasi. Både under bysantinsk och osmansk tid sattes avpolletterade kungligheter i exil på dessa öar vilket givit ögruppen dess namn "Prinsöarna". Sedan 1800-talet har öarna utgjort populära turistmål.
• Imrali, fängelseö i sydost.