Monokromatiskt ljus

Ett sätt att dela upp färgspektrum


	Färg	Våglängd ^[1] (nm)	Frekvens (THz)
	Röd	625–740	480–405
	Orange	590–625	508–480
	Gul	565–590	531–508
	Grön	520–565	577–531
	Cyan *	500–520	600–577
	Blå *	435–500	690–600
	Violett	380–435	789–690

*	Newtons sjudelade spektrum inkluderade ”blått” och ”indigo”, som kan ha motsvarat ”cyan” respektive ”blått” i tabellen.^[2]

Monokromatiskt ljus är ljus med en viss bestämd våglängd. Ordet monokromatisk betyder enfärgad och fenomenet har fått sitt namn av att ljusstrålning med en bestämd våglängd ger en bestämd färg när det reflekteras mot någonting och sedan når våra ögon. Sådan ljusstrålning förekommer dock bara i mycket speciella situationer, som när strålningen delas upp av ett prisma. Regnbågen uppstår genom att ljusstrålning av alla våglängder "sorteras" genom brytning i vattendroppar och samtidigt reflekteras från dessa.^[3]

Lågtrycksnatriumlampor som används i bland annat trafiksammanhang ger ett i stort sett monokromatiskt gult ljus med våglängderna 589,0 och 589,5 nanometer. De är mycket energieffektiva eftersom våglängden ligger nära ögats känslighetsmaximum, men det är praktiskt taget omöjligt att urskilja olika färger i sådan belysning.^[4]

Utöver dessa exempel stöter vi mycket sällan på monokromatiskt ljus, och det allra mesta av det ljus och de färger som vi uppfattar ges av en blandning av många olika våglängder.

Monokromatiskt ljus kan ge upphov till tydliga interferenseffekter. Ljuset som kommer från en laser är monokromatiskt.^[5]

Källor

^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 79
^ Starby, Lars (2006). En bok om belysning. Stockholm: Ljuskultur. sid. 191
^ ”Laserstråle, laser”. faktabanken.nu. https://faktabanken.nu/laser.htm. Läst 9 september 2020.

[1] Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[2] Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[3] Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 79

[4] Starby, Lars (2006). En bok om belysning. Stockholm: Ljuskultur. sid. 191

[5] ”Laserstråle, laser”. faktabanken.nu. https://faktabanken.nu/laser.htm. Läst 9 september 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Monokromatiskt ljus

Källor

Portal di Ensiklopedia Dunia