MotorcykelEn motorcykel, ofta förkortat mc, är ett motorfordon med två, tre eller fyra hjul.[1] Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar;[2] mycket lätta motorcyklar kan benämnas moped.[3] Motorcyklar används som transportmedel, som hobbyfordon och som tävlingsredskap inom motorcykelsport. De äldsta motorcyklarna är från slutet av 1800-talet. För last- eller persontransport kan en sidvagn monteras på vissa tvåhjuliga motorcyklar. HistoriaDet tidigast kända försöket att konstruera en motorcykel gjordes 1868, då fransmannen L.G. Perreaux utan större framgång gav sig på att försöka driva en cykel med en liten, sadelmonterad ångmaskin. 1885 monterade Gottlieb Daimler en encylindrig bensinmotor i en tvåhjuling försedd med träram och hjul med stålskoning; konstruktionen var dock inte praktisk.[4] Den första praktiskt användbara motorcykeln var den trehjuling som fransmännen Albert de Dion och Georges Bouton byggde 1897.[4] Motorcyklar kom sedan att börja serietillverkas i såväl Europa som Nordamerika. Under 1950- och 60-talen blev mikrobilar populära - täckta, trehjuliga motorcyklar som var ett billigare alternativ till bilar. Efter andra världskriget har motorcykelns roll som transportmedel i hög grad övertagits av bilen. I utvecklingsländer är dock motorcykeln fortfarande ett vanligt transportmedel. Från 1960-talet har den japanska motorcykelindustrin kommit att bli alltmer dominerande, med framgångsrika modeller som exempelvis Honda CB750.[5] KonstruktionEn motorcykel är uppbyggd kring en bärande ram, vilken uppbär delar såsom motor, fram- och bakhjulsupphängning, bränsletank med mera. Motorn driver via en växellåda bakhjulet. Till skillnad från många cyklar är en modern motorcykel försedd med fjädring på båda hjulen. BromssystemEn modern motorcykel har bromsar på båda hjulen. Till skillnad från en bil kan fram- och bakbroms i regel manövreras individuellt. Framhjulsbromsen manövreras med ett handtag på styrets högra del, och bakhjulsbromsen med en pedal på motorcykelns högra sida. MotorEn motorcykel har i regel en ottomotor. Denna kan vara uppbyggd enligt tvåtaktsprincipen, men fyrtaktsmotorer har blivit allt mer dominerande.[6] Motorkonfigurationen varierar, och förutom encylindriga motorer används raka motorer, V-motorer och boxermotorer. Både luft- och vätskekylda motorer förekommer. KraftöverföringDe flesta motorcyklar har manuell växellåda. Denna är placerad i anslutning till motorn och manövreras med ett fotreglage på motorcykelns vänstra sida. Kraftöverföringen mellan växellåda och bakhjul sker vanligen med en kedja, men kraftöverföring med kardanaxel eller kuggrem förekommer också.[7] Definitioner och klasserSvensk lagdefinition av motorcykelNedan listas den svenska definition av motorcykel, enligt 1§ lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
Vid beräkningen av en motorcykels tjänstevikt skall i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in. Klassning av motorcyklarI Sverige finns det tre klasser och de kräver olika typer av körkort.
KörkortskravI Sverige finns tre behörighetsklasser av körkort för motorcykel:
SkyddsutrustningVanligtvis används speciella kläder som skyddar mot väder och vind, samt inte minst viktigt, som mekaniskt skydd vid eventuell olycka. I motorcykelns barndom användes ofta stora skinnjackor som – för att minska köldeffekten av fartvinden – fodrades med dagstidningar. Kraftiga läderstövlar var också vanliga, till skillnad mot skinnbyxor som inte slog igenom förrän på 1950-talet. De så kallade skinnställen har under 1990-talet alltmer kommit att ersättas av kläder i textilmaterial, som då de oftast är kombinerade med membran, bättre står mot regn och vind. Såväl textilkläder som skinnkläder har mycket varierande kvalitet, men de bästa textilplaggen kan enligt tillverkarna vara lika tåliga mot nötning, vid till exempel omkullkörning på asfalt, som skinnkläder. Dock bör tilläggas att vid tävling i exempelvis roadracing krävs skinnställ. Skinnställ och overaller har oftast inlägg av stretch i arm- och knäveck för att göra plagget mer komfortabelt. Ett foderskikt, som oftast är frihängande men även kan vara laminerat mot yttertyget, har till uppgift att inte släppa igenom vatten i flytande form utifrån. Vattenånga inifrån, till exempel från svett, släpps dock ut. Stället kan "andas". De flesta skyddskläder har extra förstärkningar på knä, höfter, armbågar och axlar. Om ordet "skydd" förekommer måste plagget vara CE-godkänt. Andra förstärkningar måste kallas för annat än skydd, till exempel inlägg. Ett ofta förekommande förstärkningsmaterial är Kevlar. För att skydda ryggen bättre från skador vid en olycka kan ryggskydd direkt i skinnstället, eller som ett separat skydd under skinnstället användas. På senare år finns också nackskydd att spänna fast mot axlarna och runt bålen för att förhindra för snabba kast med huvudet vid en olycka. Den enda skyddsutrustning som är obligatorisk enligt lag är hjälmen. För vissa motorsporter är kraven betydligt hårdare, liksom för militära förare där utöver hjälm även ryggskydd, knäskydd, mc-handskar, mc-kängor och heltäckande mc-ställ måste användas. Vissa försäkringsbolag kräver en mer omfattande skyddsutrustning än den lagstadgade för att inte en högre självrisk ska tas ut vid olycka.[8] Olika typer av motorcyklar
Kända motorcykeltillverkareFyra stora japanska företag dominerar marknaden idag: Därutöver märks bland andra:
Svenska (ej nedlagda) motorcykelmärken är: De tillverkar motocross, enduro och supermotarder. För andra motorcykeltillverkare, se Alfabetisk lista över motorcykelmärken. Se ävenReferenser
Externa länkar
|