Oleander
Oleander (Nerium oleander[1]) är en art i det monotypiska släktet Nerium i familjen oleanderväxter. Den kallas även nerium eller rosenlager.[2] Den är troligen ursprunglig i medelhavsområdet, från södra Spanien till Syrien och Jordanien. I övrigt är den förvildad i de flesta varma områden. I Sverige kan oleander odlas som krukväxt.[1] Utseende och ekologiOleander är mycket mångformig och bildar en städsegrön buske eller litet träd som kan bli åtta meter högt. Bladen är smalt elliptiska 5–30 × 1–3,5 cm, läderartade. Blommorna är praktfulla och doftande. Foderbladen är smalt triangulära till smalt äggrunda, 3–10 mm långa. Kronan kan vara purpurröd, rosa, vit laxrosa eller gul, blompipen blir 1,2–2,2 cm lång, kronflikarna 1,3–3 cm långa. Den kan blomma större delen av året, men vanligen mellan april och september. Trivs bäst i varmt och soligt klimat. Oleander tål inte frost under några längre perioder. Plantor från Iran till Indien har större blomsamlingar och starkare doft, dessa har kallats Nerium indicum, men räknas numera till formvariationen inom oleander. GiftighetHela växten är mycket giftig och har därför också fått tillnamn som hästbane. Bladen kan framkalla dermatit vid beröring. Gifterna i oleander har en digitalis[förtydliga]-liknande effekt som lätt tas upp av munnens slemhinnor. Doften är dock inte giftig och det är inte farligt att lukta på oleander. SorterÖver 400 sorter har fått namn. Några av de vanligaste är:
Synonymer
Galleri
ReferenserNoter
Källor
|