Stationen Wangjingxi som servar linje 13 och 15.Stationen Wangfujing på Linje 1.Insidan av en vagn i Linje 10.Säkerhetskontroll vid ingången till tunnelbanespärren infördes för att öka säkerheten i samband med de olympiska sommarspelen 2008 men blev därefter permanent. Samma år ersattes de traditionella pappersbiljetterna med ett elektroniskt biljettsystem.Säkerhetsvägg på stationen Weigongcun (Linje 4), som öppnades 28 september 2009. Alla stationer öppnade efter år 2006 har säkerhetsväggar för att hindra folk från att gå ner på spåret.Utbyggnaden av Pekings tunnelbana från 1969 till 2013Linje 9 ankommer vid Militärmuseum Tunnelbanestation vid Militärmuseet i Peking.
Pekings tunnelbana (北京地铁; Běijīng dìtiě) betjänar den kinesiska huvudstaden Peking, och är den fjärde äldsta asiatiska tunnelbanan (exklusive Kaukasus) efter de japanska tunnelbanorna i Tokyo (öppnad 1927), Osaka (öppnad 1933) och Nagoya (öppnad 1957), och numera världens allra mest trafikerade tunnelbana med mer än tio miljoner resande per dag och totalt omkring 3,8 miljarder per år. Tunnelbanan började att planeras 1953 med Moskvas tunnelbana som förebild, hade byggstart den 1 juli 1965 och invigdes på tjugoårsminnet av grundandet av Folkrepubliken Kina den 1 oktober 1969, men först strax före och efter de olympiska sommarspelen 2008 började den drastiska utbyggnaden av tunnelbanan, som för tillfället (2023) är den näst största (till banlängden), efter Shanghais tunnelbana som år 2010 växte om Londons tunnelbana som den största, med en total banlängd av 786 km, cirka 15 km mindre än Shanghais tunnelbana, fördelad över 22 linjer (exklusive två light rail-linjer) och en maglevtåglinje (Linje S1).
Ett kontroversiellt inslag i tunnelbaneprojektet, som godkändes 4 februari 1965 av Mao Zedong, var förslaget att riva Pekings stadsmur, för att ge plats för blivande ringlinje 2, som dock godtogs av Mao som hellre föredrog att riva stadsmuren än att riva bostadshus.[3]
Biljettpriser
Prissättningen på biljetterna avgörs av färdsträckan, utom på flygplatslinjerna:[4]
För resa över 32 km ytterligare 2 yuan för varje ytterligare 20 km.
Sedan 20 januari 2019 kan biljetter för resa på fri färdsträcka köpas, för följande priser:
Biljett för en dag: 20 yuan.
Biljett för två dagar: 30 yuan.
Biljett för tre dagar: 40 yuan.
Biljett för fem dagar: 70 yuan.
Biljett för sju dagar: 90 yuan
På linjen Capital Airport Express är biljettpriset alltid 25 yuan per tur.
På linjen Daxing Airport Express är biljettpriset mellan 10 och 35 yuan för "ordinary class", beroende på färdsträcka, och för "business class" alltid 50 yuan per tur.
Barn under 130 centimeter långa reser gratis i sällskap med en betalande vuxen. Pensionärer (som fyllt 65 år), funktionshindrade, tjänstemän inom militär och Folkets beväpnade polis reser också gratis.
Linje 12, Ny linje från Sijiqingqiao till Jiuxianqiao Electronics City.[6][7]
Linje 3, Fas I från Dongsi Shitiao och 12 nya stationer till Caogezhuangbei.[6][7]
Anmärkningar
^Linjens östra ändstation var Sihuidong före den 26 augusti 2021 då sträckan öster om Sihuidong var den separata Batonglinjen, som den 26 augusti 2021 sammanslöts med Linje 1, för att undvika tågbyte i Sihuidong.
^Gucheng var västlig ändstation före förlängningen till Pingguoyuan den 23 april 1973, och senare ytterligare förlängning till Fushouling, som dock endast trafikerades av vissa turer för persontransport av studenter och arbetare vid en teknisk skola i närheten och som stängdes den 28 maj 2007. År 2021 inleddes en renovering av Fushouling som beräknas vara färdig år 2023, då en ny station förväntas invigas. Station Pingguoyuan stängdes i april 2020 för renovering till 2023, under tiden är Gucheng tillfällig västlig ändstation.
^Pekings järnvägsstation var östlig ändstation före 28 december 1987, då linjen fick en ny östlig förlängning till den tillfälliga östliga ändstationen Fuxingmen, och den 12 december 1992 vidare till Xidan, och vidare Sihuidong den 28 juni 2000 då sträckan Tian'anmen xi–Sihuidong, som öppnades 28 september 1999, byggdes samman med Xidan. En östlig förlängning från Sihuidong till Tuqiao inleddes 28 december 2001 och var färdigbyggd 27 december 2003, och förlängdes ytterligare till Huazhuang 28 december 2019 och till Huanqiu Dujiaqu Universal Resort den 26 augusti 2021.
^Tunnelbanan var stängd 11 november 1969 till 15 januari 1971 p.g.a. en elbrand som utbröt bara 41 dagar efter invigningen och skadade mer än hundra personer, varav tre dödades, och två tunnelbanevagnar, och senare av politiska skäl under 398 dagar 1971–75 (under slutet av Kulturrevolutionen).[5] Tunnelbanan övergick från försöksverksamhet till fullskalig officiell drift 15 september 1981.
^Linje 1, invigd 1 oktober 1969, hade Pekings järnvägsstation som östlig ändstation före den 28 december 1987 då den U-formade Linje 2 mellan Fuxingmen och Jianguomen, som öppnades 20 september 1984, sammanslöts med linje 1:s gamla sträckning mellan Pekings järnvägsstation och Changchunjie (och därigenom blev en ringlinje).
