Perlit (av franskans perle och tyskans Perle[1]) är ett vulkaniskt glasmineral innehållandes olika koncentriska sprickor.[1] När mineralet hettas upp till omkring 1 000 °C expanderar det och blir vitt och poröst, vilket ser ut ungefär som söndersmulad frigolit. Perlit används ofta inom växtodling för att göra jord luftigare och till hydrokultur. Det är ett industriellt mineral, lämpligt "som keramiskt flussmedel för att sänka sintringstemperaturen", och en kommersiell produkt användbar för dess låga densitet efter bearbetning.[2] Den används även som isoleringsmaterial.
Beskrivning
Perlit mjuknar när den når temperaturer på 850–900 °C. Vatten som är instängt i materialets struktur förångas och försvinner, vilket gör att materialet expanderar till 7–16 gånger dess ursprungliga volym. Det expanderade materialet är lysande vitt på grund av reflektionsförmågan hos de fångade bubblorna. Oexpanderad ("rå") perlit har en bulkdensitet runt 1 100 kg/m3 (1,1 g/cm3), medan typisk expanderad perlit har en bulkdensitet på ca 30–150 kg/m3 (0,03–0,150 g/cm3).[3]
Perlit är en icke-förnybar resurs. Världens reserver av perlit uppskattas till 700 miljoner ton (2013).[5]
De bekräftade resurserna av perlit som finns i Armenien uppgår till 150 miljoner m3, medan den totala mängden beräknade resurser når upp till 3 miljarder m3.[6] Med tanke på en specifik vikt på 1,1 ton/m3 uppgår bekräftade reserver i Armenien till 165 miljoner ton.
Världsproduktionen av perlit, ledd av Kina, Turkiet, Grekland, USA, Armenien och Ungern, uppgick till 4,6 miljoner ton 2018.[7][8]
Användning
På grund av dess låga densitet och relativt låga pris har många kommersiella användningar för perlit utvecklats.
Byggnation och tillverkning
Inom byggnads- och tillverkningsområdet används det i lättviktsputs, betong och murbruk, isolering och innertakplattor.[9] Det kan också användas för att bygga kompositmaterial som är sandwichstrukturerade[10] eller för att skapa syntaktisk skum.[11]
Små mängder perlit används också i gjuterier, kryogen isolering och keramik (som en lertillsats).[12] Det används också av sprängämnesindustrin.[13]
Bioteknik
På grund av termisk och mekanisk stabilitet, icke-toxicitet och hög motståndskraft mot mikrobiella angrepp och organiska lösningsmedel, används perlit flitigt i biotekniska tillämpningar. Perlit visade sig vara ett utmärkt stöd för immobilisering av biokatalysatorer såsom enzymer för bioremediering och avkänningstillämpningar.[14]
Lantbruk
Inom trädgårdsodling kan perlit användas som jordförbättring eller ensamt som medium för hydrokultur eller för att starta sticklingar. När den används som ett tillägg har den hög permeabilitet och låg vattenretention och hjälper till att förhindra jordpackning.[15]
Kosmetika
Perlit används i kosmetika som en absorberande och mekanisk exfoliering.[16][17]
^Md Arifuzzaman and H. S. Kim, "Prediction and evaluation of density and volume fractions for the novel perlite composite affected by internal structure formation", Construction and Building Materials, Vol 141, 2017, 201–215.
^Wallace P. Bolen Perlite USGS 2009 Minerals Yearbook
^Md Arifuzzaman and H. S. Kim, Novel flexural behaviour of sandwich structures made of perlite foam/sodium silicate core and paper skin, Construction and Building Materials, Construction and Building Materials, Vol 148 2017, pp 321–333.
^Dipendra Shastri and H. S. Kim, “A new consolidation process for expanded perlite particles”, Construction and Building Materials, Vol 60, June, 2014, pp.1–7.