|
Händelser
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
- 1 december - Subventioner på livsmedel förutom mjölk avskaffas i Sverige.
- 5 december - Ett tusental upprörda demonstranter stoppar ett nynazistiskt möte med Nordiska rikspartiet i Borås.[1]
- 5 december - Sveriges statsminister Olof Palme läser upp ett hemligstämplat brev från svenske FN-ambassadören Anders Ferm om Anders Ferms samtal med Georgij Arbatov från Palmekommissionen.[1]
- 6 december - Militärrårdet i Turkiet, under president Kenan Evren, upplöses och det civila styret återinförs efter tre år.[1]
- 8 december - Västtyske ekonomiministern Otto Graf Lambsdorff åtalas för att ha tagit emot motsvarande 400 000 SEK av Flickkoncernen för FDP:s räkning.[1]
- 10 december - Raúl Alfonsín tillträder som president i Argentina.[1]
- 13 december - Finlands utrikesminister Paavo Väyrynen anländer i Moskva för ett officiellt besök.[1]
- 16 december - Utrikesnämnden i Sverige sammanträder, och efteråt säger Sveriges statsminister Olof Palme att Sveriges utrikespolitik återställts, och Anders Ferms kontakter med Georgij Arbatov redogörs detaljerat.[1]
- 18 december - Västtysklands tidigare förbundskansler Willy Brandt fyller 70 år, och gratuleras från flera håll, bland annat av Östtysklands president Erich Honecker via telegram.[1]
- 19 december - Sveriges riksdag beslutar att vidta åtgärder med ungdomsarbetslösheten, vilket alla partier utom VPK ställer sig bakom.[1]
- 21 december - Sveriges riksdag beslutar att från 1984 införa löntagarfonder.[1]
- 22 december - Svenske generaldirektören Carl Tham meddelas ha hoppat av Folkpartiet.[1]
- 26 december
- 27 december - Romersk-katolska kyrkans påve Johannes Paulus II besöker attentatsmannen Mehmet Ali Agca, som försökte mörda honom i maj 1981, i Rebbinafängelset i Rom.[1]
- 29 december - Sovjetiske presidenten Jurij Andropov är återigen frånvarande, då Högsta Sovjet avslutar en tvådagarssession.[1]
Val och folkomröstningar
Organisationshändelser
Födda
Avlidna
- 12 januari – Nikolaj Podgornyj, 79, sovjetisk president.[1]
- 22 januari – Eduardo Frei Montalva, Chiles president 1964–1970.
- 27 januari – Georges Bidault, 83, Frankrikes regeringschef.[1]
- 10 april – Issam Sartawi, verksam inom PLO.[1] (mördad)
- 5 maj – Anton Buttigieg, Maltas president 1976–1981.
- 16 maj – Miguel Alemán Valdés, Mexikos president 1946–1952.
- 25 maj – Idris I av Libyen, 93, Libyens kung 1951-1969.[1]
- 27 maj – Erik Wärnberg, 64, socialdemokratisk ledamot av Sveriges riksdag sedan 1957.[1]
- 29 maj – Arvid Pelsje, 84, ledamot av Sovjetunionens politbyrå.[1]
- 23 juni – Osvaldo Dorticós Torrado, Kubas president 1959–1976.
- 21 augusti – Benigno Aquino, Jr., 50, filippinsk oppositionsledare.[1] (mördad)
- 9 september – Ibrahim Abboud, Sudans president 1958–1964.
- 10 september – Balthazar Johannes Vorster, Sydafrikas president 1978–1979.
- 19 oktober – Maurice Bishop, Grenadas premiärminister (mördad).[1]
Källor
Fotnoter
Externa länkar
|
