Prins Carl, hertig av Västergötland

Carl
Sveriges och Norges arvfurste
Ämbetstid	1861–1905
Sveriges arvfurste
Ämbetstid	1905–1951
Hertig av Västergötland
Ämbetstid	1861–1951
Gemål	Ingeborg av Danmark
Barn	Prinsessan Margaretha Prinsessan Märtha Drottning Astrid Prins Carl
Personnamn	Oscar Carl Wilhelm
Ätt	Bernadotte
Far	Oscar II
Mor	Drottning Sofia
Född	27 februari 1861 Arvfurstens palats, Stockholm
Död	24 oktober 1951 (90 år) Stockholm, Sverige
Begravd	Kungliga begravningsplatsen
Vapensköld
Före 1905

Oscar Carl Wilhelm, född 27 februari 1861 på Arvfurstens palats i Stockholm, död 24 oktober 1951 i Stockholm, var prins av Sverige och Norge (från 1905 prins av Sverige) och hertig av Västergötland, son till kung Oscar II och drottning Sofia och bror till Gustaf V.

Prins Carl gifte sig 1897 med sin kusindotter Ingeborg av Danmark (Carls kusin var således Louise, enda dotter till hans egen farbror kung Karl XV). Familjen bodde på Parkudden, Djurgården i Stockholm 1899–1908, senare i Byströms villa på Djurgården (även senare kallad Prins Carls palats, sedan 1928 Spaniens ambassad) till 1922, och därefter i en våning på Hovslagargatan på Blasieholmen. Dessutom innehade prinsen från cirka 1909 egendomen Fridhem nära Bråviken utanför Norrköping som sommarresidens.

Carl var yrkesmilitär inom kavalleriet (därav kom hans tillnamn "Blå prinsen") och avancerade till general 1908.^[1] Åren 1898–1912 var han inspektör för kavalleriet. Den 10 maj 1882 invaldes han som förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var ordförande i svenska Röda Korsets överstyrelse 1906–1945 och ledare för organisationens humanitära insatser. Carl var även hedersledamot vid Västgöta nation vid Uppsala universitet, samt ordenssällskapet Götiska Förbundets stormästare.^[2] Han grundade även Samfundet Nordiska museets vänner 1918 och var ordförande fram till 1946.^[3]

Prins Carl fick tidigt svåra hörselproblem. Han avled av akut hjärtsvikt i sitt hem på Hovslagargatan klockan 00.05 den 24 oktober 1951 och begravdes på Kungliga begravningsplatsen.

1. Margaretha (1899–1977), gift 1919 med mors kusin Axel av Danmark (1888–1964). Två söner: Georg (1920–1986) och Flemming (1922–2002). I släkten kallad "Tante Ta".
2. Märtha (1901–1954), gift med Olav V av Norge.
3. Astrid (1905–1935), gift med Leopold III av Belgien
4. Carl (1911–2003) hertig av Östergötland till 1937, därefter "prins Carl Bernadotte".

Carls fullständiga titel var: Hans Kunglig Höghet Oscar Carl Wilhelm, Sveriges Arvfurste, Hertig av Västergötland.^[4]

• Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden, från födseln.^[5]
• Kommendör med stora korset av Vasaorden, 28 april 1892.^[6]
• Riddare av Carl XIII:s orden, från födseln.^[5]
• Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.^[5]
• Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.^[5]
• Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.^[7]
• Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.^[8]
• Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj, 1906.^[5]
• Hedersledamot av Johanniterorden i Sverige, tidigast 1921 och senast 1925.^[5][9]

• Badiska Husorden Fidelitas, senast 1905.^[10]
• Badiska Berthold I av Zähringens orden, senast 1905.^[10]
• Belgiska Leopoldsorden, senast 1905.^[10]
• Bulgariska Sankt Alexanderorden, tidigast 1921 och senast 1925.^[5][9]
• Riddare av Danska Elefantorden, senast 1905.^[10]
• Dannebrogsmännens hederstecken, 1897.^[10]
• Danska Guldbröllopsminnestecknet, senast 1915.^[11]
• Estniska Röda korsets orden, tidigast 1931 och senast 1940.^[8][12]
• Finländska Frihetskorsets orden, tidigast 1918 och senast 1921.^[9]
• Franska Hederslegionen, senast 1905.^[10]
• Grekiska Frälsarens orden, tidigast 1945 och senast 1947.^[13][14]
• Riddare av Italienska Annunziataorden, tidigast 1909 och senast 1915.^[11][15]
• Lettiska Tre Stjärnors orden, tidigast 1925 och senast 1931.^[5][8]
• Monacos Karl den heliges orden, senast 1905.^[10]
• Nassauska Gyllene lejonets orden, senast 1905.^[10]
• Nederländska Lejonorden, tidigast 1921 och senast 1925.^[5][9]
• Riddare av Norska Lejonorden, 21 januari 1904.^[5]
• Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, senast 1881.^[16]
• Polska Polonia Restituta, tidigast 1945 och senast 1947.^[13][14]
• Portugisiska Torn- och Svärdsorden, senast 1881.^[16]
• Riddare av Preussiska Svarta örns orden, senast 1905.^[10]
• Preussiska Röda örns orden, senast 1905.^[10]
• Rumänska Stjärnans orden, senast 1905.^[10]
• Ryska Sankt Andreas orden, senast 1881.^[16]
• Ryska Sankt Alexander Nevskijorden, senast 1881.^[16]
• Ryska Vita örns orden, senast 1881.^[16]
• Ryska Sankt Annas orden, senast 1881.^[16]
• Ryska Sankt Stanislausorden, senast 1905.^[10]
• Sachsen-Weimarska orden Vita falken, senast 1905.^[10]
• Thailändska Chakriorden, senast 1905.^[10]
• Brittiska Victoriaorden, tidigast 1905 och senast 1908.^[10][17]
• Osmanska rikets Osmanié-orden, senast 1905.^[10]
• Ungerska Sankt Stefansorden, senast 1905.^[10]
• Österrikiska Hederstecknet, tidigast 1921 och senast 1925.^[5][9]
• Haakon VII:s frihetskors, tidigast 1947 och senast 1950.^[7][14]
• Konung Christian X:s frihetsmedalj, tidigast 1947 och senast 1950.^[7][14]

• Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
• Nationalencyklopedin, 2007

• Wikimedia Commons har media som rör Prins Carl, hertig av Västergötland.
  Bilder & media