|
San Andreasförkastningen  San Andreas-förkastningen är en plattektonisk gräns i Kalifornien, en förkastning mellan Stillahavsplattan i väster och Nordamerikanska plattan i öster. Den löper från Mexiko fram till Kaliforniens kust strax söder om Oregon, totalt cirka 1 300 kilometer. San Andreasförkastningen berör bland annat stora städer som San Francisco och Los Angeles. Där de två kontinentalplattorna möts uppstår spänningar och därför är området i fråga väldigt utsatt för jordbävningar, i genomsnitt ett tiotal mikro- eller små skalv per dag, och det forskas mycket i att ta reda på när nästa stora jordbävning kommer att inträffa. Vid en liten ort i mellersta Kalifornien – Parkfield – inträffade 28 september 2004 ett skalv med magnituden 6,0 på Richterskalan. Där påbörjades 2004 ett arbete för att åstadkomma ett cirka 4 km djupt borrhål, som ska förses med en lång rad av instrument för att göra mätningar vid förkastningen. Projektet går under benämningen San Andreas Fault Observatory at Depth. För närvarande anser geologerna att sannolikheten för ett stort skalv i San Francisco-området med omfattande förödelse senast 2032 är 62 %. De senaste stora skalven vid förkastningen inträffade:
Kontinentalplattorna rör sig med cirka 2,5 cm per år. Se ävenExterna länkar
|
