|
Slukhål Ett slukhål (även kallat sjunkhål,[1] eller på en glaciär glaciärbrunn[2], eller på kalksten) är ett naturligt bildat dräneringshål där vatten leds ner från is- eller markytan till djupare liggande tunnelsystem. Slukhål förekommer främst i karstområden men även på glaciärer. Om ett slukhål bildas plötsligt, genom att taket på en underjordisk grotta kollapsar, är den korrekta termen för detta en instörtningsdolin.[3] Olika varianterSlukhål på isSlukhål på glaciärer kallas glaciärbrunnar. De leder ner smältvatten från ytan till de vattendrag som i glaciärens botten leder ut vattnet till glaciärens framkant, ibland flera kilometer bort. Även på istäckta sjöar och vattendrag bildas slukhål. De kallas ibland även slurkhål.[4] Regn- eller smältvatten på isytan har högre densitet än isen, så vattnet letar sig ner i sprickor i isen som sakta kan vidgas till slukhål. Sådana slukhål är oftast bara någon decimeter i diameter men kan i ovanliga fall bli uppemot två meter i diameter. Slukhålen kan vara svåra att se när isen är vattentäckt, och om till exempel en långfärdsskridskoåkare fastnar med ena skridskon och benet i ett slukhål kan detta ge upphov till allvarliga skador. Slukhål i markenSlukhål i marken bildas främst i områden med karst. Slukhålen dränerar vatten från markytan ner till berggrunden som ofta består av kalksten, där vatten med lågt pH-värde kan lösa upp kalkstenen ovanför och därmed bilda ett nätverk av kalkstensgrottor med gångar och ibland stora salar. Om taket på en sådan kalkstensgrotta plötsligt kollapsar och störtar ner i grottan uppstår en så kallad instörtningsdolin, som sedan bildar en permanent dolin (nedsjunken mark i ett karstområde). Områden som präglats av denna typ av underjordisk erosion kallas karstlandskap efter bergsplatån Karst i gränstrakterna mellan Kroatien, Slovenien och Italien.[5] Instörtningsdoliner kan dock även uppstå under andra förhållanden, som till exempel i områden med övergivna gruvor eller till följd av markerodering på grund av brustna vattenrör. Den 23 februari 2007 bildades en stor instörtningsdolin i Guatemala City. Flera personer, byggnader och en lastbil försvann ned i det stora hålet. I det fallet var det ett läckande avloppsrör som eroderat marken.[6] Den 29 maj 2010 uppstod ett nytt hål i samma område på grund av kraftigt regn under orkanen Agathas framfart i kombination med ett undermåligt avloppsrör. Ett trevåningshus försvann ner i det 22 meter vida och 31 meter djupa hålet.[7] Vintertid kan doliner med omgivande höga berg få extremt låga temperaturer på grund av att kall luft rinner ner från de omgivande bergen och stannar i dolinern. Temperaturer ned mot -45°C har lokalt uppmätts i doliner i Alperna.[8] Slukhål till havsInnan man förstod att land efter en nedisning höjde sig ur havet, trodde man att havsytans undansjunkande i förhållande till land, den så kallade vattuminskningen, berodde på att det någonstans uti världshavet fanns slukhål där havsvatten störtade ner i jordens inre. Teorin kallades för slukhålsteorin. Det finns dock instörtningsdoliner till havs, främst i vikar och grundare vatten. Dessa kallas blå hål. Exempel på slukhålsolyckor
Se ävenReferenser
|