Talma sameby

Talma sameby är en sameby norr om Torneträsk i Kiruna kommun.

Talma sameby har inget centralviste utan ett antal sommarbostäder i Kattuvuoma och Vuskojaure öster om Torneträsk. Samebyn ligger i södra delen av Rostu obrutna fjällområde och är den fjärde nordligaste samebyn i Sverige. Den gränsar till Saarivuoma sameby i norr och med Torneträsk och Torne älv till Gabna sameby i söder. Sommarlandet ligger i fjällområdet väster om en linje mellan Laimoluokta och öständan av Leinavatn. Vinterbete sker i områdena öster om Vuolosjärvi, Vittankijärvi och Rienakajärvi i trakten av Vittangi. Inom samebyns område ligger Vadvetjåkka nationalpark.

Samebyn har omkring 100 renägande medlemmar. Antalet renar är oklart, men har i en statligt utredning 1965 angetts till omkring 8 000^[1] Talmas samebys traditionella renbetesområde sträcker sig även in i Norge, mot Atlantkusten. Dessa områden blev dock inte längre tillgängliga enligt överenskommelser mellan de svenska och norska staterna, senast i 1972 års svensk-norska renbeteskonvention.

Talma sameby är i huvudsak ett väglöst land. Från Laimoluokta går en drygt 20 kilometer lång väg mot sydöst, via Kattuvuorma till Salmi, men denna har ingen förbindelse med det nationella vägnätet.^[2] Vägen kallas även Talmavägen^[3] och kom till i början på 1950-talet och det var meningen att vägen skulle förenas med Kurravaravägen, men så blev det inte.^[4] En svensk dokumentärfilm, Vägen till ingenstans premiärvisades 11 oktober 2024 som gjorts av fotografen/regisören Johan Palmgren. Filmen skildrar människorna längs vägsträckan och visades även på SVT2, 30 december 2024.

Johan Turi med familj kom på 1850-talet från Kautokeino till Suontuvaara och därefter till Jukkasjärvi. Turi slog sig ned i Talma sameby och hade sitt sommarviste i Láimoluokta. Johan Turi samarbetade med Emelie Demant Hatt i att skriva och ge ut den första boken på nordsamiska 1910. Han introducerade henne att bo i Láimoluokta hos sin äldre bror ett antal sommarmånader 1908 och under en tid kortare tid efterföljande vinter för att hämta kunskap om samernas liv i renskötseln. Detta resulterade i en serie målningar samt underlag till boken Med Lapparne i Högfjellet som kom ut 1913.

Ordförande i Talma sameby är Jåvna (Lars Jon) Allas.

Källor

Yttrande i mål nr F 943.05 Talma sameby ./. Staten av Camilla Wikland och John Antonsson, Gärde Wesslau advokatbyrå 29 augusti 2008, läst 2012-02-24

Noter

^ SOU 1966:12, Renbetesmarkerna
^ Riksdagsmotion 1992/93 Bo 601
^ ”Talmavägen”. Norrbottens-Kuriren. 2016-02-10, del 1, sida 18. Läst 1 januari 2025.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160617020211/http://www.kuriren.nu/kultur/recension-berorande-om-krig-och-livet-vid-en-vag-8725629.aspx. Läst 14 februari 2016.

Att läsa vidare

Lennart Nordqvist: Riksu, Talma sameby - restaurering av renvaktarkåta - Jukkasjärvi socken, Kiruna kommun, Lappland, Norrbottens län - antikvarisk kontroll, i serien Byggnadsantikvarisk rapport 2000:17, Ájtte, Jokkmokk 2000, ISBN 99-3238009-1

Externa länkar

Nordiska museet: NMA.0052860 - Målning av Emelie Demant-Hatt från Torneträsk, Talma sameby
Strategiska områden för Talma sameby, Sametinget

[1] SOU 1966:12, Renbetesmarkerna

[2] Riksdagsmotion 1992/93 Bo 601

[3] ”Talmavägen”. Norrbottens-Kuriren. 2016-02-10, del 1, sida 18. Läst 1 januari 2025.

[4] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160617020211/http://www.kuriren.nu/kultur/recension-berorande-om-krig-och-livet-vid-en-vag-8725629.aspx. Läst 14 februari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]