Taurusbergen
Taurusbergen eller Taurus (på turkiska Toros Dağları eller Bulğar-Dağ) är en bergskedja i Turkiet. Den utgör den södra gränsen för den höglänta centralplatå som utgör stora delar av Anatolien. Den sträcker sig från Eğridirsjön i väst till Eufrat i öst.[1] Många toppar reser sig 3 000 till 3 700 meter över havet. Namn, bakgrund och geologiTjuren var ofta symbolen i samband med forntida stormgudar i Främre Orienten. Detta gav upphov till namnet på en stjärnbild och i förlängningen även till Taurusbergen. Bergen är platsen för många antika stormgudars tempel.[2] Störtfloder genom de här bergen sågs av de forntida syrierna som ett verk av storguden Adad, som därigenom lät vattnen i Tigris och Eufrat åter flöda över av vatten som sedan skänkte välstånd åt åkerbrukarna.[3] Ett av de tidiga folken från området som förknippas med olika stormgudar var hurriterna. Taurusbergen har bildats där tre tektoniska plattor möts. Regionen Kilikien ligger i direkt anslutning till bergskedjan och fungerar som en övergång mellan Anatoliens högland (på andra sidan bergen) och de syriska slätterna. Taurusbergen har fått ge namn åt bergsområdet Montes Taurus på månen. Fyra olika bergskedjorOfta är det de Centrala Taurusbergen man syftar på med begreppet Taurusbergen. Dessa är också de högsta bergen i bergskedjesystemet. Totalt finns det dock fyra eller fem olika bergskedjor med Taurus i namnet:[4][5]
NaturI Taurusbergen återfinns libanonceder. Till faunan hör brunbjörn, varg, lodjur, vildsvin och räv; även mufflonfår, vildget och gems finns i bergen samt i torra trakter. Referenser
|