Share to:

 

Urskog

Urskog med europeisk bok i Biogradska Gora Nationalpark, Montenegro
Urskog är även ett äldre namn på Aurskog
Exempel på urskog vid Norges västkust.
Bild från Berge naturreservat i Jämtland.

Urskog, även orörd skog, naturskog, klimaxskog eller primärskog, är en skog som uppnått väldigt hög ålder utan avsevärd mänsklig påverkan, och uppvisar därmed hög biologisk mångfald och säregna ekologiska drag[1][2]. I Sverige talar man främst om naturskog, såsom barrnaturskog[2], lövnaturskog[3] och ädellövnaturskog[4], medan FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) definierar urskog som skogar som naturligt uppkommit med inhemska arter utan synlig påverkan av mänsklig aktivitet och där ekologiska processer tillåts förbli ostörda[5][6] även om definitionen varierar från land till land. Cirka en tredjedel av världens skogar uppskattas vara urskog.[7]

Urskogar och naturskogar är mycket värdefulla för ekosystemtjänsterna de bidrar med, vilket kan stå i motsats till skogsindustrin som önskar skörda virke av hög kvalitet medan somliga söker bevara skogarna i deras ofördärvade tillstånd för renande av vatten[8], flödeskontroll av regn och översvämning[9], bevarande av näringscykler (såsom kvävecykeln och fosforcykeln)[10], kolsänkning[11], forskning, allmän hälsa[12], luftkvalitet[13][14], friluftsliv, källor till genetisk mångfald[15], pollinering[16], ekoturism[17], jordkvalitet[18][19] eller för naturens och den biologiska mångfaldens egenvärde. Urskogarna runtom i världen blir trots detta allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning[20], expansion av djurhållning och jordbruk i tropiska områden driven särskilt av soja-och palmoljeodling[21][22], gruvdrift[23] och urbanisering[24]. Mellan 2003 - 2019 gjordes cirka en femtedel av alla kalavverkningar i Sverige i skog som aldrig tidigare avverkats, inklusive urskogar.[25]

I Skandinavien finns mindre partier urskog kvar, främst i fjällområden. I Sverige utgörs cirka 0,3% av skogsarealen av urskog[26]. Det rör sig oftast om fjällbjörkskog och fjällnära barrskog, men små nyckelbiotoper av äldre skogar finns utspridda i hela Sverige[27].

Viktiga kännetecken

Träd och död ved

Urskogar har generellt större strukturell komplexitet än andra skogar[28], med stora träd[29], flerskiktade trädkronor och luckor i krontaket som resultat av att enskilda träd dör[30], samt lågor, stående döda träd och död ved på marken[31][32].

Exempel på en klen, senvuxen torraka av en tall i myrmark. Mossaträsk-Stormyrans naturreservat.

I Sverige definierar skogsstyrelsen flera viktiga former av död ved som främst uppstår när äldre skogar tillåts självgallra[33]:

  • Stående död ved: Många arter föredrar döda träd som står upp. Exempelvis hackar de olika arterna av hackspettar endast sina bohål i stående träd. Även flera insektsarter är beroende av stående död ved, och utgör en matkälla till flera fågelarter.[33] Exempelvis vitryggig hackspett (CR)[34], mindre hackspett (NT)[35] och den i Sverige utdöda mellanspetten (RE)[36].
    • Torrakor: Är stående döda träd med särskilda kvaliteer. I Sverige avses främst tallar och även gran som är barklösa, solexponerade och vindpinade. Tack vare kådaimpregnering av barrträdens ved kan de stå kvar under mycket lång tid.[33]
    • Högstubbar: Träd där kronan brutits eller kapats av.[33]
  • Liggande död ved: Ved och trädstammar som lutar mer än 45 grader anses vara så kallade lågor.[33] Dessa är viktiga för ett stort antal sällsynta och hotade arter, som vedtrappmossa (NT)[37], liten kandelabersvamp (CR)[38], storporig brandticka (CR)[39] och rökpipsvamp (EN)[40].
  • Silverlågor, silverstubbar och brandstubbar: Silverlågor och silverstubbar är ofta resterna av torrakor som till slut fallit omkull. Brandstubbar är resterna av träd som brunnit upp. Gällande barrträd är dessa tre viktiga substrat både på kort sikt och lång sikt för flera arter, särskilt de som specialiserar sig på barrträd och kådarik ved. Kådan gör även att denna döda ved håller sig under lång tid.[33] De hotade arterna kolflarnlav (NT)[41], vedflamlav (NT)[42] och svart plattbagge (VU)[43] är exempel på arter som gynnas av brända träd.
  • Klen senvuxen död ved: Död ved som inte vuxit till större storlekar trots trädens ålder. Detta sker oftast bland barrträd när de växer i extremt näringsfattiga miljöer som myrkanter, berghällar, blockrik mark, klapperstenfält och skogar med stor intern konkurrens mellan träden. Dessa är ofta substrat för specialiserade, krävande arter.[33] Den hotade arten grönhjon (NT) är ett exempel på en skalbagge som behöver klen, död granved för att överleva.[44]
  • Död ved av lövträd: Det finns ett stort antal arter som är beroende av död lövved, och en mycket stor variation av specialiserade arter beroende på trädslag, nedbrytningsstadie, solexponering och storlek på veden.[33] Exempelvis lever den hotade svamparten Prakttagging (VU) uteslutande på döda almar[45], ekgetingbock (NT) lever i nyligen död ved av klen ek[46] och molnfläcksbock (NT) kräver död, klen ved av främst hassel[47].
Storporig brandticka (CR) på fallet barrträd.

Träd i urskogar och äldre skog utvecklar ofta särskilda drag som skiljer dem både strukturellt och ekologiskt från sina yngre artfränder. Exemplvis, mer komplexa strukturer som djupa skåror i barken och döda grenar som gynnar sällsynta och krävande arter av bland annat mossor och lavar.[48][49] Dessa egenskaper hinner träd inte utveckla när skogen avverkas. Stora träd större än 45 cm i bredd försvinner världen över, och i Sverige har de minskat från cirka 19 per hektar till 1 per hektar sedan historiska tider,[50] efter de stora så kallade dimensionsavverkningarna som började i Sverige under 1800-talet där man främst högg träd efter deras storlek (dimension).[51][52]

Biologisk mångfald

Den hotade Nordliga Fläckugglan (Strix occidentalis caurina) lever i gamla skogar i västra nordamerika (Södra Kanada ner till södra Oregon, USA)

Urskogar och intakta, orörda skogar besitter ofta hög biologisk mångfald och är hem till många krävande och hotade arter av djur, kärlväxter, mossor, lavar och svampar över hela världen.[53][54][55][56][57] Anledningarna till urskogarnas höga biologiska mångfald varierar, men beror exempelvis på att:

  • Dessa skogar har fått tillräckligt med tid för att utveckla en lång rad olika strukturella egenskaper, som håligheter i gamla träd, äldre träd, tillräckligt med död ved i olika skepnader och nedbrytningsstadier samt olikåldrade träd. Detta ger upphov till flera olika nischer och mikrohabitat som gynnar ännu fler arter.[30]
  • I urskogar hinner en mångfald av olika mikrohabitat och mikroklimat uppstå. Dessa skyddas under lång tid tack vare det intakta krontaket i skogen, vilket bibehåller en jämn luftfuktighet. Även markens förna bibehåller fukt på grund av att skogen haft tid att ansamla stora mängder dött biologiskt material.[58]
  • Lång kontinuitet ger inte bara upphov till rätt mångfald av livsmiljöer för fler arter, men ger också arter tiden att sprida sig och etablera sig i nya områden.[59]

Exempel på urskogar

Se även

Referenser

  1. ^ David L. White (1994). ”Defining Old Growth: Implications For Management”. Paper Presented at the Eighth Biennial Southern Silvicultural Research Conference, Auburn, al, Nov. L-3, 1994 (U.S Department of Agriculture). https://www.fs.usda.gov/research/treesearch/741. 
  2. ^ [a b] ”Barrnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230807155410/https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/barrnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  3. ^ ”Lövnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230807155406/https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/lovnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  4. ^ ”Ädellövnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230807155407/https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/adellovnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  5. ^ SECOND EXPERT MEETING ON HARMONIZING FOREST-RELATED DEFINITIONS FOR USE BY VARIOUS STAKEHOLDERS. FAO - Food and Agriculture Adinistration of the United Nations. 2002. sid. ANNEX VII - Old-Growth Forest. https://www.fao.org/3/Y4171E/Y4171E34.htm#p5639_362603. 
  6. ^ FAO (2015). Global Forest Resources Assessment 2015. Terms and definitions. pp 7. FAO, Rome. https://www.fao.org/4/ap862e/ap862e00.pdf
  7. ^ ”Publication preview page | FAO | Food and Agriculture Organization of the United Nations” (på engelska). FAODocuments. doi:10.4060/ca8985en. https://www.fao.org/documents/card/en?details=ca8985en. Läst 1 maj 2023. 
  8. ^ S. Stolton N. Dudley (2007). [https://www.fao.org/3/a1598e/a1598e10.pdf ”Managing forests for cleaner water for urban populations”]. Unasylvia 229, Vol. 58, s. 39-43. 2007 (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation). https://www.fao.org/3/a1598e/a1598e10.pdf. 
  9. ^ ”Forests can help prevent floods and droughts — European Environment Agency” (på engelska). www.eea.europa.eu. https://www.eea.europa.eu/highlights/forests-can-help-prevent-floods. Läst 9 maj 2023. 
  10. ^ Figueiredo, Viviane; Enrich-Prast, Alex; Rütting, Tobias (2019-06-12). ”Evolution of nitrogen cycling in regrowing Amazonian rainforest” (på engelska). Scientific Reports 9 (1): sid. 8538. doi:10.1038/s41598-019-43963-4. ISSN 2045-2322. https://www.nature.com/articles/s41598-019-43963-4. Läst 9 maj 2023. 
  11. ^ Gilhen-Baker, Melinda; Roviello, Valentina; Beresford-Kroeger, Diana; Roviello, Giovanni N. (2022-04). ”Old growth forests and large old trees as critical organisms connecting ecosystems and human health. A review” (på engelska). Environmental Chemistry Letters 20 (2): sid. 1529–1538. doi:10.1007/s10311-021-01372-y. ISSN 1610-3653. PMID 35002589. PMC: PMC8728480. https://link.springer.com/10.1007/s10311-021-01372-y. Läst 9 maj 2023. 
  12. ^ Craig Beatty et al. (2022). "The Vitality of Forests: Illustrating the Evidence Connecting Forests and Human Health". World Wildlife Foundation (WWF)https://www.researchgate.net/publication/359399591_The_Vitality_of_Forests_Illustrating_the_Evidence_Connecting_Forests_and_Human_Health
  13. ^ Baró, Francesc; Chaparro, Lydia; Gómez-Baggethun, Erik; Langemeyer, Johannes; Nowak, David J.; Terradas, Jaume (2014-05-01). ”Contribution of Ecosystem Services to Air Quality and Climate Change Mitigation Policies: The Case of Urban Forests in Barcelona, Spain” (på engelska). AMBIO 43 (4): sid. 466–479. doi:10.1007/s13280-014-0507-x. ISSN 1654-7209. PMID 24740618. PMC: PMC3989519. https://doi.org/10.1007/s13280-014-0507-x. Läst 9 maj 2023. 
  14. ^ Ozkaya, Gokhan; Erdin, Ceren (2020-01). ”Evaluation of Sustainable Forest and Air Quality Management and the Current Situation in Europe through Operation Research Methods” (på engelska). Sustainability 12 (24): sid. 10588. doi:10.3390/su122410588. ISSN 2071-1050. https://www.mdpi.com/2071-1050/12/24/10588. Läst 9 maj 2023. 
  15. ^ Rajora, Om P.; Zinck, John W. R. (2021-08-12). ”Genetic Diversity, Structure and Effective Population Size of Old-Growth vs. Second-Growth Populations of Keystone and Long-Lived Conifer, Eastern White Pine (Pinus strobus): Conservation Value and Climate Adaptation Potential”. Frontiers in Genetics 12: sid. 650299. doi:10.3389/fgene.2021.650299. ISSN 1664-8021. PMID 34456961. PMC: PMC8388927. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fgene.2021.650299/full. Läst 9 maj 2023. 
  16. ^ Brockerhoff, Eckehard G.; Barbaro, Luc; Castagneyrol, Bastien; Forrester, David I.; Gardiner, Barry; González-Olabarria, José Ramón (2017-12-01). ”Forest biodiversity, ecosystem functioning and the provision of ecosystem services” (på engelska). Biodiversity and Conservation 26 (13): sid. 3005–3035. doi:10.1007/s10531-017-1453-2. ISSN 1572-9710. https://doi.org/10.1007/s10531-017-1453-2. Läst 24 november 2023. 
  17. ^ Gul Gunes (200708-01). ”Ecotourism in Old-growth Forests in Turkey: The Kure Mountains Experience”. Mountain Research and Development, Vol. 27. No 3. August 2007 (BioOne). https://bioone.org/journals/Mountain-Research-and-Development/volume-27/issue-3/mrd.0926/Ecotourism-in-Old-growth-Forests-in-Turkey--The-Kure/10.1659/mrd.0926.full. 
  18. ^ Xiong, Xin; Liu, Juxiu; Zhou, Guoyi; Deng, Qi; Zhang, Huiling; Chu, Guowei (2021-09-08). ”Reduced turnover rate of topsoil organic carbon in old-growth forests: a case study in subtropical China”. Forest Ecosystems 8 (1): sid. 58. doi:10.1186/s40663-021-00337-5. ISSN 2197-5620. https://doi.org/10.1186/s40663-021-00337-5. Läst 9 maj 2023. 
  19. ^ Xiong, Xin; Zhou, Guoyi; Zhang, Deqiang (2020-12). Guiyao Zhou. red. ”Soil organic carbon accumulation modes between pioneer and old‐growth forest ecosystems” (på engelska). Journal of Applied Ecology 57 (12): sid. 2419–2428. doi:10.1111/1365-2664.13747. ISSN 0021-8901. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.13747. Läst 9 maj 2023. 
  20. ^ Nguyen Tien Hoang (29 mars 2021). ”Mapping the deforestation footprint of nations reveals growing threat to tropical forests”. Nature Ecology & Evolution (Nature Research (under Springer Nature)) vol. 5 (2021): sid. sid.845–853. https://www.nature.com/articles/s41559-021-01417-z. 
  21. ^ ”COP26: Agricultural expansion drives almost 90 percent of global deforestation”. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). 6 november 2021. https://www.fao.org/newsroom/detail/cop26-agricultural-expansion-drives-almost-90-percent-of-global-deforestation/en. Läst 12 maj 2023. 
  22. ^ ”Sizing Up How Agriculture Connects to Deforestation”. NASA Earth Observatory. 11 augusti 2021. https://earthobservatory.nasa.gov/images/148674/sizing-up-how-agriculture-connects-to-deforestation. Läst 12 maj 2023. 
  23. ^ Martins-Oliveira, Angele Tatiane; Zanin, Marina; Canale, Gustavo Rodrigues; Costa, Cristiano Alves da; Eisenlohr, Pedro V.; Melo, Fabiana Cristina Silveira Alves de (2021-08). ”A global review of the threats of mining on mid-sized and large mammals” (på engelska). Journal for Nature Conservation 62: sid. 126025. doi:10.1016/j.jnc.2021.126025. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1617138121000728. Läst 9 januari 2025. 
  24. ^ Corney, P. M., Smithers, R. J., Kirby, J. S., Peterken, G. F., Le Duc, M. G., & Marrs, R. H. (2008). Impacts of nearby development on the ecology of ancient woodland. Woodland Trust. Retrieved from https://www.woodlandtrust.org.uk/media/43620/impacts-of-nearby-development-on-the-ecology-of-ancient-woodland.pdf
  25. ^ Ahlström, A., Canadell, J. G., & Metcalfe, D. B. (2022). Widespread unquantified conversion of old boreal forests to plantations. Earth's Future, 10(11). https://doi.org/10.1029/2022EF003221
  26. ^ Högskolan i Gävle (12 augusti 2020). ”Dofter avslöjar vilken skog som är viktigast att bevara”. Forskning.se. https://www.forskning.se/2020/08/10/dofter-avslojar-vilken-skog-som-ar-viktigast-att-bevara/#. Läst 12 maj 2023. 
  27. ^ ”Nyckelbiotoper”. Skogsstyrelsen.se. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/. Läst 12 maj 2023. 
  28. ^ Zenner, E. K. (2004). Does old-growth condition imply high live-tree structural complexity? Forest Ecology and Management, 195(1–2), 243–258. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2004.03.026
  29. ^ Hauck, M., Csapek, G., & Dulamsuren, C. (2023). The significance of large old trees and tree cavities for forest carbon estimates. Forest Ecology and Management, 546, 121319. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2023.121319
  30. ^ [a b] Franklin, J. F., & Van Pelt, R. (2004). Spatial aspects of structural complexity in old-growth forests. Journal of Forestry, 102, 22–28. https://doi.org/10.1093/jof/102.3.22
  31. ^ Lombardi, F., Lasserre, B., … Chirici, G. (2012). Deadwood occurrence and forest structure as indicators of old-growth forest conditions in Mediterranean mountainous ecosystems. Écoscience, 19(4), 344–355. https://doi.org/10.2980/19-4-3506
  32. ^ Sandström, J., Bernes, C., Junninen, K., Lõhmus, A., Macdonald, E., Müller, J., & Jonsson, B. G. (2019). Impacts of dead wood manipulation on the biodiversity of temperate and boreal forests: A systematic review. Journal of Applied Ecology, 56(7), 1770–1781. https://doi.org/10.1111/1365-2664.13395
  33. ^ [a b c d e f g h] ”Målbilder för god miljöhänsyn - Död ved”. Skogsstyrelsen. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/malbilder-for-god-miljohansyn/malbilder-trad-och-buskar-med-naturvarden-samt-dod-ved/dod-ved--exempel.pdf. Läst 9 januari 2025. 
  34. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos). https://artfakta.se/taxa/100046 [2025-01-09]
  35. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: mindre hackspett (Dryobates minor). https://artfakta.se/taxa/100048 [2025-01-09]
  36. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: mellanspett (Dendrocoptes medius). https://artfakta.se/taxa/100047 [2025-01-09]
  37. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: vedtrappmossa (Crossocalyx hellerianus). https://artfakta.se/taxa/53 [2025-01-09]
  38. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: liten kandelabersvamp (Artomyces cristatus). https://artfakta.se/taxa/1975 [2025-01-09]
  39. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: storporig brandticka (Pycnoporellus alboluteus). https://artfakta.se/taxa/1338 [2025-01-09]
  40. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: rökpipsvamp (Urnula craterium). https://artfakta.se/taxa/1633 [2025-01-09]
  41. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: kolflarnlav (Carbonicola anthracophila). https://artfakta.se/taxa/6446 [2025-01-09]
  42. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: vedflamlav (Ramboldia elabens). https://artfakta.se/taxa/229821 [2025-01-09]
  43. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: svart plattbagge (Laemophloeus muticus). https://artfakta.se/taxa/101164 [2025-01-09]
  44. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: grönhjon (Callidium aeneum). https://artfakta.se/taxa/102204/information [2025-01-09]
  45. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: prakttagging (Steccherinum robustius). https://artfakta.se/taxa/1527/information [2025-01-09]
  46. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: ekgetingbock (Xylotrechus antilope). https://artfakta.se/taxa/102004/information [2025-01-09]
  47. ^ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: molnfläcksbock (Mesosa nebulosa). https://artfakta.se/taxa/101312/information [2025-01-09]
  48. ^ Bolgiano, Chris (1998). The Appalachian forest: a search for roots and renewal (1st ed). Stackpole Books. ISBN 978-0-8117-0126-6. Läst 9 januari 2025 
  49. ^ O. Pasques, S. Munné-Bosch, Ancient trees are essential elements for high-mountain forest conservation: Linking the longevity of trees to their ecological function, Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A.121 (7) e2317866121, https://doi.org/10.1073/pnas.2317866121 (2024).
  50. ^ Jönsson, M. T., Fraver, S., & Jonsson, B. G. (2009). Forest history and the development of old-growth characteristics in fragmented boreal forests. Journal of Vegetation Science, 20(1), 91–106. https://doi.org/10.1111/j.1654-1103.2009.05394.x
  51. ^ Östlund, L. (1993). Exploitation and structural changes in the north Swedish boreal forest 1800-1992. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå.
  52. ^ Hedlund, Fredrik, 2011. Dimensionsavverkningens inverkan på natur och kulturvärden i fjällnära naturskog : en jämförelse av två områden inom Harrejaur naturreservat i Norrbotten . Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management. https://stud.epsilon.slu.se/2641/
  53. ^ DellaSala, D. A., Mackey, B., Norman, P., Campbell, C., Comer, P. J., Kormos, C. F., Keith, H., & Rogers, B. (2022). Mature and old-growth forests contribute to large-scale conservation targets in the conterminous United States. Frontiers in Forests and Global Change, 5, 979528. https://doi.org/10.3389/ffgc.2022.979528
  54. ^ Davis, M. B. (ed.) (1996). Eastern old-Growth Forests. Prospects for Rediscovery and Recovery. Washington, D.C: Island Press.
  55. ^ Strittholt, J. R., DellaSala, D. A., and Jiang, H. (2006). Status of mature and old-growth forests in the Pacific Northwest. Conserv. Biol. 20, 363–374. https://doi.org/10.1111/j.1523-1739.2006.00384.x
  56. ^ Brockerhoff, E.G., Barbaro, L., Castagneyrol, B. et al. Forest biodiversity, ecosystem functioning and the provision of ecosystem services. Biodivers Conserv 26, 3005–3035 (2017). https://doi.org/10.1007/s10531-017-1453-2
  57. ^ Gilhen-Baker, M., Roviello, V., Beresford-Kroeger, D. et al. Old growth forests and large old trees as critical organisms connecting ecosystems and human health. A review. Environ Chem Lett 20, 1529–1538 (2022). https://doi.org/10.1007/s10311-021-01372-y
  58. ^ Spies, T. A. (1991). Plant species diversity and occurrence in young, mature, and old-growth Douglas-fir stands in western Oregon and Washington. Ecological Applications, 1(3), 267–280.https://andrewsforest.oregonstate.edu/publications/1245
  59. ^ Majdanová, L., Hofmeister, J., Pouska, V., Mikoláš, M., Zíbarová, L., Vítková, L., Svoboda, M., & Čada, V. (2023). Old-growth forests with long continuity are essential for preserving rare wood-inhabiting fungi. Forest Ecology and Management, 541, 121055. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2023.121055

Externa länkar

Prefix: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Portal di Ensiklopedia Dunia

Kembali kehalaman sebelumnya