|
VetenskapsretorikVetenskapsretorik (engelska: Rhetoric of science) kan närmast beskrivas som en gren inom retorikforskning som syftar till att utreda sambandet mellan retorik och vetenskap. Diskussionen cirkulerar kring antagandet att vetenskaplig forskning är retorisk. Studiet utgörs till största delen av vetenskaplig litteratur från nittonhundratalets senare hälft, sprungna ur en rad forskningsdiscipliner, bland andra sociologi, historia och vetenskapsfilosofi; men framför allt av retoriker inom institutioner för språk- och kommunikation. En vanlig inramning för retoriken är studiet av kommunikation som syftar till att övertyga. Vetenskapsretorik i sin tur grundar sig på att kommunikationen som förs inom vetenskapen innehar övertygelse och är således retorisk. Kommunikativa och språkliga aspekter inom vetenskapen – däribland logik, argumentation, vetenskapliga publikationer och den ständigt pågående dialogen i vetenskapliga kontexter – är diskursiva faktorer som diskuteras inom vetenskapsretoriken. HistoriaStartskottet för studiet kring vetenskapsretoriken var Thomas Kuhns seminariearbete "The Structure of Scientific Revolutions" (1962). Kuhn menade att den vetenskapliga utvecklingen karaktäriseras av en diskontinuitet och destruktion snarare än ett linjärt utvecklingsförlopp. Det är en stegvis utveckling som utgörs av vetenskapliga revolutioner, så kallade paradigmskiften. En dominerande vetenskapsteori - ett paradigm – består av bestämda teorier och av en bestämd terminologi. Paradigmet överges inte för att den falsifiseras, utan för att en alternativ teori triggar en revolution.[1] Vetenskapsretoriken inspirerades av Kuhns tanke om paradigmskifte. Då vetenskapliga revolutioner är något oundvikligt och ständigt förekommande, sker de nödvändigtvis i takt med en grundläggande aspekt inom retoriken: övertygelse. Därmed triggade Kuhn en diskussion som kom att anammades av de tänkare som utvecklade vetenskapsretoriken.[2] Den vetenskapsretoriska diskussionen har utvecklats på ett antal områden, och inom dessa står en rad tänkares verk som framstående bidrag till perspektivet:
Vetenskapsretorik i SverigeI Sverige är vetenskapsretorik i ovan bemärkelse ett relativt outforskat område. Det är svårt att, om alls möjligt, definiera en tradition av forskning på området. I takt med retorikämnets utbredning i Sverige har emellertid universitet etablerat kurser som behandlar relationen mellan retorik och vetenskap. Trots att kurserna inte direkt följer enligt den diskussion som i växlande utsträckning följt sedan Kuhns The Structure of Scientific Revolutions, visar de på ett svenskt intresse för retorikens koppling till vetenskap. År 2013 hölls ett symposium i regi av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS) under rubriken Vetenskapsretorik: vetenskapliga framställningsformer och framställningssätt. Frukterna av detta symposium publicerades 2014 som bok med titeln Vetenskapsretorik – Hur vetenskapen övertygar och övertalar. Relationen mellan retorik och vetenskap diskuteras i boken av en rad svenska forskare från olika akademiska fält:
Se ävenReferenser |
_-_Palazzo_Nuovo_-_Musei_Capitolini_-_Rome_2016.jpg)
