Backa socken tillhörde före 1658 Norge och utsattes för flera krigshändelser. Detta ledde till att danskarna anlade en skans vid älven.[2] Skansen, som benämndes Pulitz skans och senare Fredrikshamns skans, var stjärnformad och omgiven av jordvall och vallgrav.[3]
Området vid Tingstadsvassen införlivades med Göteborg 1883 och blev hamnområde. Backa kommuninkorporerades med Göteborgs stad 1948. Vid sekelskiftet 1900 anlades industrier längs Göta älv. Efter 1960 byggdes Backa ut med flera bostadsområden och flera småhus och radhus.[2]
Bebyggelse
Motorvägen E6 delar upp Backa i ett industriområde mot Göta älv i öster och ett bostadsområde i väster.
Brunnsbokyrkan, ritad av Rolf Bergh, uppfördes 1972.[4]
Radhusen vid Romangatan öster om Brunnsbotorget uppförde 1964 av Göteborgs stads bostadsaktiebolag. Stadsplanen upprättades av Folke Björck samma år.[4]
Backa kyrka byggdes åren 1864–1865 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom och ersatte en medeltida kyrka. Kyrkan byggdes om omkring 1930, varvid tornet fick sin nuvarande form. Backa nya kyrkogård tillkom 1932.[5]
Nära Backa kyrka ligger Backaskolan, uppförd 1897 och om- och tillbyggd 1923–1924, samt utökad med en byggnad ritad av Edvard Bernhard 1930–1931. Skolan är upptagen i kommunens bevaringsprogram 1987.[5]
Backa Folkets hus uppfördes 1924 och byggdes om 1939. Det är i funktionalistisk arkitektur och ritat av S Wedenmark. Byggnaden är upptagen i kommunens bevaringsprogram 1987.[6]
Bostadshuset till Bäckebols gård uppfördes 1764 och byggdes på med en våning under 1830-talet. En större ombyggnad skedde 1943.[7] Söder om Bäckebols gård ligger Friedländerska kyrkogården, som sedan 1770-talet har varit en privat begravningsplats.[8]
Hisings Backa klassas sedan 2015 av Polisen som utsatt område,[11][12] vilket definieras som ett område där kriminella har en inverkan på lokalsamhället och där det finns en minskad benägenhet att anmäla brott och att medverka i rättsprocessen.
Nyckeltal
Primärområdets utsträckning.
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
Natur och folk i Backa på Hisingen. Hisings Backa: Backa Hembygdsförening. 1998. ISBN 91-630-7602-0 (inb.)
Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 236-251. Libris2901637. ISBN 91-89088-05-0
Vidare läsning
Backabor berättar / intervjuare: Cecilia Wilhelmsson och Anita Lindberg. Göteborg: Kultur- och fritidsförvaltningen, Backa. 2007
Upptäck Hisingen! : det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2008. sid. 96-103. Libris11221252. ISBN 9789185488971