Stadsdelens kännetecken är de ljusa fyrvåningshusen med putsad fasad i funktionalistisk stil. Stadsdelen uppfördes på 1930- och 1940-talet som en fortsättning på bebyggelsen i Kungsladugård, vars äldre byggnadsstil gradvis anpassats till funktionalismen. I övergången mellan stadsdelarna vid Sannaplan byggdes friliggande landshövdingehus i rader utan gårdar. De var de sista landshövdingehusen som byggdes innan den funktionalistiska stilen kom att dominera.
Belägenhet
Nybyggen i Sandarna.
Stadsdelen står på en ås som stiger upp från Kungsladugård och Klippan, åsen fortsätter väster om stadsdelen med naturområdet Sjöbergen med tillhörande Sjöbergens koloniområde. Älvsborgsbron har sitt södra fäste uppe på bergen och stadsdelen avgränsas västerut av den tillhörande trafikapparaten.
Stadsdelen avgränsas i söder av den så kallade Sannabacken som egentligen heter Fridhemsgatan, i söder gränsar så stadsdelen till den vidsträckta Västra kyrkogården och längst i väster även till Kungstens industriområde. Gatan utgör vägen från Kungsladugård till Kungsten och här går spårvägsspåren från staden till Saltholmen. Vid backens slut i öster ligger Sannaplan, varifrån vägen och spårvägen fortsätter in i Kungsladugård som Mariagatan. Vid Sannaplan ligger infarten till västra kyrkogården och här övergår stadsdelen i Kungsladugård. På den norra sidan av Mariagatan går dock stadsdelen ytterligare något kvarter fram till Kennedygatan i öster där spårvagnshållplatsen Sannaplan ligger.
Forntid
Stadsdelen har också givit namn åt Sandarnakulturen som är en period i svensk stenålder. Själva stenåldersboplatsen låg i sluttningen mellan Sannaskolan och spårvagnsstallarna.
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
^Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 90
Alin, Johan; Niklasson Nils, Thomasson H (1934). Stenåldersboplatsen på Sandarna vid Göteborg. Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhälles handlingar. Ser. A, Humanistiska skrifter, 99-0427951-9 ; Följd 5, 3 :6. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris1276280
Andersson, Stina (1984). Sandarna : en stenåldersboplats i Göteborg : kulturminne, naturområde. Göteborg: Göteborgs arkeologiska mus. Libris7749507. ISBN 91-85488-09-7
Karlsson, Mats (1989). Sandarna i Göteborg : två förslag till varsam förnyelse i ett bostadsområde från 1930/40-talen. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs univ. Libris914536
Skönlitteratur
Hesslind, Lars (2008). Älska mej din jävel. Göteborg: Tre Böcker. Libris11210434. ISBN 978-91-7029-655-0 - Roman byggd på Hesslinds barndom och uppväxt i barnrikehusen i Sandarna.
.jpg)
