Enare träsk

Enare träsk
Inarijärvi
Aanaarjävri
Anárjávri
	Enare träsks läge.
Läge	Enare, Finland
Yta	1 040,28 km²
Höjd	117–119 m ö.h.
Strandlinje	3308 km
Medeldjup	15 m
Maxdjup	92 m
Volym	15,9 km³
Flöden
Flöde	120 m³/s
Övrigt
Öar	3 318
	Källa: Statistikscentralen

Enare träsk (finska: Inarijärvi eller Inarinjärvi, enaresamiska: Aanaarjävri, skoltsamiska: Aanarjäuʹrr, nordsamiska: Anárjávri) är en sjö norr om polcirkeln i Enare kommun i norra delen av Lappland. Sjön är den tredje största i Finland^[1], efter Saimen och Päijänne. Dess yta är 1 040 km². Den är normalt isbelagd från november till juni.

Enare träsk är Lapplands landskapssjö.^[2]

Den 28 december 1984 störtade en sovjetisk kryssningsrobot i Enare träsk.^[3]

Geografi

Höjden över havet varierar mellan 117 och 119 meter, eftersom vattenståndet regleras av kraftverken i Pasvik älv. Sjön avrinner genom Pasvik älv till Varangerfjorden vid Norra ishavet.

Enare träsk har ett medeldjup på 15 meter. Det största djupet är på 92 meter, i närheten av 69°8′50″N 28°19′40″Ö / 69.14722°N 28.32778°Ö / 69.14722; 28.32778 i nordöstra delen av fjärden Vasikkaselkä ("Kalvfjärden"). Sjön har 3 318 öar, varav de mest kända är Hautuumaasaari (Begravningsplatsön) och Ukonkivi (Gubbstenen). Offerplatser har hittats på dessa.

Området kring sjöns norra, västra och södra stränder har traditionellt utnyttjats av enaresamer, som huvudsakligen livnärt sig på fiske samt jakt och småskalig renskötsel.^[4]

Omkringliggande sjöar

Många sjöar avrinner till Enare träsk. Den största av dessa är Muddusjärvi. Andra exempel är Nitsijärvi, Paatari och Vuontisjärvi^[5].

Fiskbeståndet

Det finns många arter av laxfiskar i Enare träsk, däribland lax, öring, röding, sik, siklöja och harr. Reeska är en dvärgart av sik, vars ekologiska nisch upptas av siklöjan i sjöar längre söderut. Siklöjan fiskades förr av samerna i stora mängder i oktober och saltades in för att täcka vinterns behov.^[6] Saimenlaxen och kanadarödingen hör däremot inte till de ursprungliga fiskarterna, utan är inplanterade i sjön.^[7] Siklöjebeståndet ökade kraftigt på 1970-talet. Flera fiskare tog då lån för anskaffning av fiskeutrustning. Beståndet tröt dock på mindre än tio år.

Galleri

En båt vid Enare träsks strand.
Vy över Enare träsk.

Referenser

^ "Enare träsk". NE.se. Läst 11 augusti 2014.
^ ”Landskapssjöarna har utsetts”. Finlands miljöcentral. 12 december 2011. http://www.syke.fi/sv-FI/Aktuellt/Pressmeddelanden/Landskapssjoarna_har_utsetts(2922).
^ Ida Fellman (27 januari 2010). ”Sovjetisk robot i Enare träsk” (på svenska). Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-887612. Läst 4 oktober 2022.
^ Fellman, Jakob (1906). Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. D. 3. Helsingfors: Finska litteratursällskapet. sid. 336. Libris 542400
^ Saariselkä: Pohjois-Lapin kalavedet (på finska)
^ Itkonen, Toivo Immanuel (1948) (på finska). Suomen lappalaiset vuoteen 1945. Osa 2. sid. 242. Libris 856557
^ Ut i naturen: Vätsärin luonto (på finska) Arkiverad 7 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Enare träsk.
Bilder & media

[1] "Enare träsk". NE.se. Läst 11 augusti 2014.

[2] ”Landskapssjöarna har utsetts”. Finlands miljöcentral. 12 december 2011. http://www.syke.fi/sv-FI/Aktuellt/Pressmeddelanden/Landskapssjoarna_har_utsetts(2922).

[3] Ida Fellman (27 januari 2010). ”Sovjetisk robot i Enare träsk” (på svenska). Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-887612. Läst 4 oktober 2022.

[4] Fellman, Jakob (1906). Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. D. 3. Helsingfors: Finska litteratursällskapet. sid. 336. Libris 542400

[5] Saariselkä: Pohjois-Lapin kalavedet (på finska)

[6] Itkonen, Toivo Immanuel (1948) (på finska). Suomen lappalaiset vuoteen 1945. Osa 2. sid. 242. Libris 856557

[7] Ut i naturen: Vätsärin luonto (på finska) Arkiverad 7 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]