Normalstil eller reguljärskrift (楷书; 楷書; Kǎishū) är en av de fem grundstilarna i kinesisk kalligrafi. Normalstil ses som den normativa skriften och är därför den stil som de flesta anser lättast att läsa. Både traditionella kinesiska tecken och de, på 1950-talet introducerade, förenklade kinesiska tecknen kan skrivas i normalstil.

Normalstil växte fram under Handynastin (206 f.Kr.–220) och är baserad på kanslistilen med kursiva element.^[1] De tidigaste varianterna av normalstil som har hittats är från 170 f.Kr..^[2][3] Från slutet av Handynastin fram till idag har normalstilen varit normalskrift i Kina.^[4]

Normalstilen hade sin utvecklingstopp under Tangdynastin (618–907), då den förfinades av kalligrafimästare som Ouyang Xun, Chu Suiliang, Lee Yong och Zhong Shaojing.^[3]

• 
  Kopia av en text skriven med normalstil av Ouyang Xun.
• 
  Sheng Jiao Xu skriven med normalstil av Chu Suiliang.

• Lindqvist, Cecilia (1989). Tecknens Rike. Bonnier Fakta AB. ISBN 91-34-50857-0 
• Berglund, Lars (1974). Kinesisk kalligrafi. Bo Cavefors Bokförlag. ISBN 91-504-0380-X