|
Norrbottens län
Norrbottens län, beläget i Övre Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810–1855) var Piteå länets residensstad. Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den tidigare norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland. Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige. Inom länet finns landets högsta fjäll, Kebnekaise (2104 meter över havet), och djupaste insjö, Hornavan (221 meter djup). HistorikNorrbottens län skapades den 21 maj 1810 av den norra delen av Västerbottens län.[2]  Malå var tidigare del av Arvidsjaurs socken. Nordmaling och Bjurholm överfördes från Västernorrlands län till Västerbottens 1810. Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) ingick till en början inte i det nya länet, utan överfördes från Västerbotten först den 10 februari 1837;[3] detta område låg längs med Skellefte älv men avståndsmässigt närmare Piteå. Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869. Sedan 1869 har Norrbottens länsgränser varit oförändrade.  GeografiTätorter
Residensstaden är i fet stil. Kommuner i Norrbottens län
Styre och politikAdministrativ indelning Länet har 14 kommuner: Störst till ytan är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun. PolitikPolitiska majoriteter i Norrbottens län
Ekonomi och infrastrukturNäringslivEnergi och råvarorÄlvarna i Norrbottens län har varit utsatta för omfattande utbyggnad. Totalt återfinns nio av Sveriges tio största vattenkraftverk i Norrbottens län. Den elproduktion som finns i länet genererar en stor del av Sveriges elförsörjning och en ännu större del av Sveriges vattenenergiproduktion. De största vattenkraftverken är Harsprånget, Stornorrfors, Messaure, Porjus, Letsi och Ligga.[5] TurismNorrbottens län tillsammans med Skellefteå och Sorsele kommuner i Västerbottens län marknadsförs internationellt under platsvarumärket Swedish Lapland. InfrastrukturTransporter För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Däremot ansvarar kommunerna för stadsbussar med separata biljettsystem. Persontågstrafiken inom länet sköts dels av Norrtåg (Luleå–Kiruna, Luleå–Umeå och sedan 2021 även Luleå-Haparanda)[6], dels av SJ (Luleå-Narvik och nattåg till Stockholm). Det finns fem flygplatser i länet: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Norrbottens län är det enda länet i Sverige med flyglinjer inom länet (Luleå–Kiruna och Luleå–Pajala). BefolkningDemografiTätorterNäst efter Jämtlands län är Norrbottens län landets mest glesbefolkade. I genomsnitt bor här mindre än 2 invånare per kvadratkilometer, men befolkningstätheten varierar kraftigt. År 2016 bodde ungefär 83 procent av befolkningen i länet i någon av länets 92 tätorter. De största tätorterna var Luleå, Piteå, Kiruna, Boden, Gällivare, Kalix och Haparanda.[5] Generellt kan sägas att befolkningstätheten störst i kustområdena i sydöst, i de nedre älvdalarna samt i gruvorterna Kiruna, Gällivare och Malmberget. Kommunerna Luleå, Piteå och Boden i sydöst är till arealen sett förhållandevis små men tillsammans svarar de för ungefär 80 procent av länets invånare.[5] Befolkningsutveckling
Under de första 60 åren på 1900-talet nästintill fördubblades befolkningen i Norrbottens län, från 134 800 till 261 800 invånare. Som en följd av betydande utflyttning vände trenden år 1963, och istället minskade befolkningen. I början av 1970-talet började befolkningen i länet återigen växa, en trend som höll i sig fram till år 1981, vilket åter följdes av ny period av befolkningsminskning på grund av utflyttning. Den stora utflyttningen kan härledas till de problem som fanns i näringslivet.[5] En ny trend med ökade födelsetal och inflyttning från utlandet ledde till en ny period av befolkningstillväxt från år 1988. Årsskiftet 1994/1995 slogs nytt rekord i befolkningsstorlek i länet då antal invånare uppgick till 267 648 personer. Från år 1995 till 2010 minskade befolkningen med 17 000 personer[5] och därefter stagnerat. KulturTraditionerKultursymboler och viktiga personligheterLänsvapnets Blasonering: Kvadrerad sköld: i fält I och IV Västerbottens vapen, i fält II och III Lapplands vapen. Länsstyrelsen i Norrbottens län använde till att börja med Västerbottens landskapsvapen i den utformning det då hade.[7] Länsvapen fastställdes inte officiellt förrän med början under 1930-talet och en viss konflikt utbröt med länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta vapen kom inte att fastställas förrän 1949. Landskapet Norrbotten har senare (1995) fått ett eget landskapsvapen, men någon förändring av länsvapnet i enlighet med detta har inte skett. Ända sedan början av 1990-talet har en förändring av länsindelningen varit uppe för diskussion, nu senast[när?] av den så kallade Ansvarskommittén. Därför får troligen en sådan förändring anstå. Se även
ReferenserFotnoter
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
