Sedan kommunen bildades 1983 har befolkningstrenden varit negativ. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Malå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Malå landskommun. 1974 uppgick kommunen i Norsjö kommun och återbildades genom en utbrytning 1983 med samma omfattning som före samgåendet.[6]
Mellan åren 1998 och 2021 har kommunens intäkter per invånare varit något högre än genomsnittet för riket.[16] År 2018 gick kommunen back 1,4 miljoner.[18] Under samma period (1998 – 2021) har kommunens kostnader också legat betydligt högre än genomsnittet för riket.[17] Detta har lett till ett "ekonomisk stålbad" som man försökt lösa tillsammans med kommunerna Borgholm, Arjeplog och SKR då man samarbetar för att utveckla en ny ekonomisk modell för den kommunala budgeten.[19]
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Joacim Eliasson
Vice ordförande
ML
Börje Stenlund
Mandatfördelning 1970 och 1982–2022
Största parti vid kommunalvalen har varit Socialdemokraterna, förutom 2006 då Malålistan blev det största partiet.
För valresultat 1973–1979, se dåvarande kommuntillhörighet;Norsjö kommun.
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, Liberalerna två medan Malålistan har en ledamot.[20]
Den 1 juli 2020 genomfördes en organisationsförändring som innebar att Omsorgsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden togs bort och ersattes av tre utskott – Allmänna utskottet, Sociala utskottet och Utbildningsutskottet.[24] Bygg- och miljönämnden är gemensam med Norsjö kommun.[25]
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
2015 arbetade 44,5 procent av förvärvsarbetarna i Malå kommun i den offentliga sektorn och 55,5 procent i den privata sektorn. Av männen arbetade 73,3 procent i den privata sektorn och 26,7 procent i den offentliga, medan av kvinnorna arbetade 65,0 procent i den offentliga sektorn och 35,0 procent i den privata.[27]
2015 hade 1 480 personer sin arbetsplats inom Malå kommun, varav 1 210 bodde och arbetade i kommunen och 270 pendlade in från någon annan kommun. Utöver det så pendlade 347 invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen,[28] varav de fem kommuner med högst antal pendlare från Malå kommun var Lycksele (125 personer), Skellefteå (53), Norsjö (43), Umeå (24) och Arvidsjaur (19).[29] Av de 270 förvärvsarbetarna som pendlande in till Malå kommun var de fem kommuner med högst antal inpendlare Lycksele (65 personer), Norsjö (58), Sorsele (36), Skellefteå (30) och Arvidsjaur (21).[29]
Turism
Kommunen är en del av Gold of Lapland, en ekonomisk förening som syftar till att utveckla besöksnäringen hos medlemmarna. Organisationen verkar för att lyfta kultur- och industrihistoriska värden inom olika teman så som Guldriket, vilket utgörs av gruvlandskapet i Västerbotten, och Ostriket.[30]
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Malå kommun med 33,2 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[32]
Befolkningsutvecklingen i Malå kommun 1970–2020[32]
År
Folkmängd
1970
4 653
1975
4 347
1980
4 312
1985
4 222
1990
4 154
1995
3 981
2000
3 610
2005
3 421
2010
3 274
2015
3 109
2020
3 024
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Malå kommun var del av Norsjö kommun åren 1974-1982.
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2016 en befolkningstäthet på 1,9 invånare per km², medan den i riket var 24,5 inv/km².[33]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 268, eller 8,65 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 100 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 127, eller 3,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 553 den 31 december 2002).[34] Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 8,65 % av befolkningen, vilket är mycket under riksgenomsnittet på 22 %.
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
248
8,00 %
119
129
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
20
0,65 %
10
10
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
100
3,23 %
49
51
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
2 732
88,13 %
1 397
1 335
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Malå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[35]
Den 31 december 2016 hade 164 invånare (5,29 %), varav 95 män och 69 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[36]
En av de äldsta fornlämningarna som hittats i kommunen är en boplats från stenåldern som hittats i Mörttjärn. Den utgörs av en boplatsvall där en större hydda legat. De fångstgropar, vilka är typiska för norra Sverige, som hittats användes främst för att fånga älg. Även lämningar från samiska boplatser, visteplatser, har hittats. I Fatmomakke finns en kyrkstad från 1700- talet bevarad och i Gillesnoule finns en kapellplats från 1600-talet. Vid Malån och Stora Skäppträsket finns likholmar från 1600-1870-talet, ett minne efter den tid då området saknade egen kyrka och kroppar under sommarhalvåret begravdes i väntan på vintern och att föret skulle bära till kyrkan i Arvidsjaur.[37]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en medelst vågskura bildad stam och ovanför denna två korslagda skogshuggaryxor av silver.[38]
