Olof Olsson i Olebyn
Olof Olsson (i riksdagen kallad Olsson i Olebyn), född 3 oktober 1813 i Ny församling, Värmlands län, död där 3 november 1892,[1] var en svensk hemmansägare och riksdagsman.[2] Olsson tillhörde den så kallade Riksdagsmannasläkten från Ny. Han var son till hemmansägaren och riksdagsmannen Olof Olsson (1778–1865)[3] och Anna Maria Jonsdotter (1780–1855),[4] han var det yngsta barnet i en syskonskara om fyra. Han gifte sig 1844 med Stina Olsdotter (1824–1894)[1] och fick med henne barnen Anna Maria 1845, Olof Emil 1847, Kristina Matilda 1849, Nils 1851, Anders 1854, Axel 1859, Britta Sophia 1862, Josef Oscar 1864 och Johan August 1867.[3] Han valdes till nämndeman och kommunordförande i Ny samt att han hade landstingsuppdrag för Värmlands län 1866–1869. Han företrädde bondeståndet i Jösse härad vid ståndsriksdagarna 1856/58, 1859/60, 1862/63 och 1865/66. I det första Andrakammarvalet 1866 valdes han som representant för Lantmannapartiet till riksdagsman för Jösse domsagas valkrets. Han höll mandatet i valen 1869, 1872 samt 1875 men föll i valet 1878 mot Anders Bengtsson. I riksdagen skrev han tre egna motioner om ändring i tryckfrihetsförordningen[5], anslag till nordvästra stambanan "för att skaffa arbetsförtjänst till de missväxten lidande"[6] och om större likstämmighet mellan norska och svenska prästerskapets attester[7]. Olof Olsson avled den 3 november 1892 i sitt hem i Olebyn, Ny socken, 79 år gammal. Han begravdes på Ny kyrkogård nära sitt hem nordväst om Arvika. Referenser
Noter
Information related to Olof Olsson i Olebyn |