Regeringen Boström II
Andra Ministären Boström var Sveriges regering mellan 5 juli 1902 och 13 april 1905. Boströms första politiska förslag som regeringschef 1902 var att försöka lösa rösträttsfrågan. Detta eftersom en alltmer påträngade arbetarrörelse ville ha allmän och lika rösträtt. 1904 presenterade Regeringen sitt rösträttsförslag. Det föreslog allmän och lika rösträtt till Andra kammaren, proportionellt valsätt, lika representationsrätt för städer och landsbygd, 25 års rösträttsålder samt fullgjorda skatte- och värnpliktsskyldigheter. Förslaget föll dock i båda kammare 1904 eftersom proportionalismen ansågs ge mer makt åt regeringen. Men det som till slut skulle fälla regeringen var unionsfrågan. När Boström återtog statsministerskapet blev ett av hans första initiativ i den norska frågan att i mars 1903 utfärda en kommuniké. Denna innefattade han själv, utrikesminister Lagerheim och den norske statsministern Blehr. Denna kommuniké utlovade ett eget norskt konsulatväsen, med bibehållna garantier för unionens enlighet, i diplomatiskt hänseende. Denna kommuniké och en alltmer krävande självständighetsrörelse gjorde till slut att Boströms tvingades avgå, till förmån för statsrådet Johan Ramstedt i april 1905. Statsråd
Information related to Regeringen Boström II |