Aldington gjorde sig först känd som skald och anslöt sig till imaginisterna, för vilkas tidskrift, The Egoist, han 1914 blev redaktör. Imaginisternas poetiska uppfattningssätt behärskar mer eller mindre klart hans Images old and new (1915), War and love (1918), Images of desire (1919) m. fl.[6]
I vidare kretsar är Aldington mest känd för sin prosa om första världskriget, särskilt då den pacifistiska romanen, Death of a Hero, 1929. Med utgångspunkt från sina erfarenheter från västfronten 1916-1918 gav han i boken en ovaligt bitter skildring av soldatlivet och attackerade samtidigt hätskt den äldre generationens förljugna moral, hycklande religiositet och allmänna livsoduglighet.[6]
En hjältes död (Death of a Hero) (översättning Elsa af Trolle, Bonnier, 1930)
Överstens dotter (The Colonel's Daughter) (översättning Annastina Alkman, Bonnier, 1932)
Kvinnor måste arbeta (Women must work) (översättning Elsa af Trolle, Bonnier, 1936)
Förnufts-förfäade (Besotted with intellect) (översättning Eric Hermelin) (Lund, 1937)
Leve friheten: en roman om kvinnor och skälmar (Seven against Reeves) (översättning Martin Loya, Fritze, 1939)
Casanova (The romance of Casanova) (översättning Sten Söderberg, Wahlström & Widstrand, 1947)
"Ur Life for life's sake" (översättning Olle Thörnvall). I antologin Vortex: den väldiga virveln i London (FIB:s lyrikklubb, 1990), s. 147-153, 239-242, 395-400
"Kväll", "Amalfi" och "Au Vieux Jardin" (översättning Görgen Antonsson). I antologin Vortex: den väldiga virveln i London (FIB:s lyrikklubb, 1990), s. 159-160
"Solnedgångar" (översättning Gunnar Harding). I antologin Vortex: den väldiga virveln i London (FIB:s lyrikklubb, 1990), s. 265
Referenser
Noter
^ [abcdefghijklm] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 51, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
^SNAC, SNAC Ark-ID: w6445m8c, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [ab] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Олдингтон Ричард”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990000096, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]