Mindre sporrgök

	Mindre sporrgök; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Gökfåglar; Cuculiformes
Familj	Gökar; Cuculidae
Släkte	Centropus
Art	Mindre sporrgök; C. bengalensis
Vetenskapligt namn
	§ Centropus bengalensis
Auktor	(Gmelin, 1788)

Mindre sporrgök^[2] (Centropus bengalensis) är en syd- och sydostasiatisk fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Mindre sporrgök är mycket lik orientsporrgök med svart huvud, undersida och stjärt samt rödbrun ovansida. Denna art är som namnet avslöjar dock mindre (33-38 cm^[4] jämfört med 47-56 cm^[5]), med mattare kastanjebruna vingar och undre vingtäckare samt brunare tertialer och handpennespetsar. Ofta syns även beigefärgad streckning på skapularer och vingtäckare. Utanför häckningstid har den dessutom en särskild dräkt, tydligt beigestreckad på huvud och kropp med svart stjärt. Ungfågeln är bandad på stjärt och vingar.^[6]

Läte

Revirlätet består av tre till fem ihåliga, muntra toner, kortare än orientsporrgök, följt av två till fem staccatofraser, i engelsk litteratur återgivet som "huup huup huup-uup tokalok-tokalok". Även en serie metalliska kluckande läten hörs.^[7]

Utbredning och systematik

Mindre sporrgök delas in i fem underarter med följande utbredning:^[3]

Centropus bengalensis bengalensis – Indien och Nepal till Bangladesh, Myanmar och Indokina
Centropus bengalensis lignator – södra och sydöstra Kina, Hainan och Taiwan
Centropus bengalensis javanensis – Malaysia, Sumatra, Java, Borneo, Palawan och Filippinerna
Centropus bengalensis sarasinorum – Sulawesi och på Små Sundaöarna
Centropus bengalensis medius – Moluckerna (Indonesien)

Ofta urskiljs även underarten philippensis med utbredning i Filippinerna förutom Palawan.^[8] Den har tillfälligt påträffats i Sri Lanka^[1] samt i Japan.^[9]

Arten är närmast släkt med afrikansk sporrgök (Centropus grillii) och filippinsporrgök (Centropus viridis).^[10]^[11]^[12]

Levnadssätt

Mindre sporrgök påträffas i gräs-, busk- och våtmarker upp till 1830 meters höjd. Den lever mestadels ett tillbakadraget liv, men sätter sig ofta i högt gräs eller i en busktopp för att sola sig. Födan består av insekter som gräshoppor, bönsyrsor, skalbaggar och håriga fjärilslarver, men även spindlar och ödlor. Fågeln har en utbredd häckningstid mellan december och oktober som varierar regionalt, exempelvis maj-september i Indien och december till juli på Malackahalvön. Den lägger två till fyra vita ägg i ett bo som placeras i en tät buske eller högt gräs, upp till 1,5 meter ovan mark.^[7]^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Centropus bengalensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ [a b] Payne, R. (2019). Lesser Coucal (Centropus bengalensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54880 17 januari 2019).
^ Payne, R. (2019). Greater Coucal (Centropus sinensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54875 17 januari 2019).
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
^ Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869
^ Payne, R.B. (2005) The Cuckoos. Oxford University Press, Oxford & New York.
^ Erritzøe, J., Mann, C.F., Brammer, F.P. & Fuller, R.A. (2012)
^ Cuckoos of the World. Christopher Helm, London.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör mindre sporrgök.
Bilder & media
Wikispecies har information om Centropus bengalensis.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Centropus bengalensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[hbw-4] [a b] Payne, R. (2019). Lesser Coucal (Centropus bengalensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54880 17 januari 2019).

[sinensis-5] Payne, R. (2019). Greater Coucal (Centropus sinensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54875 17 januari 2019).

[Indian-6] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[robson-7] [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4

[IOC-8] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

[brazil-9] Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869

[10] Payne, R.B. (2005) The Cuckoos. Oxford University Press, Oxford & New York.

[11] Erritzøe, J., Mann, C.F., Brammer, F.P. & Fuller, R.A. (2012)

[12] Cuckoos of the World. Christopher Helm, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]